Det krävs stora förändringar av de finländska barnens kost om de globala hållbarhetsmålen ska kunna nås, visar en studie från Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum. För att nå den planetära hälsokostens standarder rekommenderas högre konsumtion av fullkorn och baljväxter och lägre konsumtion av rött kött och mejeriprodukter.
Drivet av rådande globala trender genererar vårt livsmedelssystem negativa biverkningar på både människors hälsa och miljön. Kosten har en central roll vid fetma och livsstilssjukdomar i vissa delar av världen samtidigt som undernäring fortfarande är en betydande orsak till onödig död och onödig lidande i andra. Bristen på mat har gjort att nästan 690 miljoner människor är undernärda medan cirka 650 miljoner människor lider av fetma globalt.
Den globala livsmedelsproduktionen är också en av de främsta grundorsakerna till olika sorters miljöförstöring. Cirka 25 procent av de globala växthusgasutsläppen kommer från livsmedelssystemet och 60 procent av dem kommer från jordbruket. Dessutom används en betydande del av markytan för bete och odling, vilket minskar den biologiska mångfalden i respektive ekosystem.
De här utmaningarna tangerar varandra eftersom den globala befolkningen och de globala näringsbehoven fortsätter att växa samtidigt som vår planets gränser blir allt tydligare. Utan bestämda åtgärder kommer våra barn att ärva en planet där många lider i onödan av miljökollaps och ohälsa som egentligen kunde förebyggas.
Den planetära hälsokosten utveckladess av EAT-Lancet-kommissionen som ett verktyg för att nära en världsbefolkning på 10 miljarder människor år 2050 på ett miljömässigt hållbart sätt. Därmed balanserar kosten miljömässig hållbarhet med näringsriktlinjer.
– Den planetära hälsokosten prioriterar fisk, fullkorn, grönsaker, baljväxter och nötter. Syftet är att dämpa konsumtionen av mejeriprodukter och kött för att uppnå en mer ekologisk kost, berättar forskare Liisa Korkalo, lektor vid Helsingfors universitet.
– Det finns ändå ingen anledning att avstå från någon livsmedelsprodukt helt och hållet. Det handlar mer om att ta steg mot att öka andelen vegetariska alternativ, fortsätter Korkalo.
Även om den planetära hälsokosten bygger på miljömässiga hållbarhetsprinciper samtidigt som den tar hänsyn till hälsoaspekter har den kritiserats för att inte beakta ekonomiska och sociala faktorer, såväl som lokala behov och lokal tillgång till olika livsmedel. Det här kommer möjligtvis att att ett stort problem, eftersom forskning har visat att nästan en fjärdedel av världens befolkning inte skulle ha råd med den planetära hälsokosten. En studie har också visat det kan bli svårt för barn i växande ålder att få tillräckligt med kalcium och järn. Därför är vidare forskning om dietens näringstillräcklighet för olika populationer aktuell, liksom vidare forskning om realistiska och lokalt fungerande lösningar.
En ny studie i samarbete mellan Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum utredde hur väl matvanorna bland dagis- och förskolebarn i Finland motsvarar den planetära hälsokosten. Forskarna utgick ifrån register över kostvanor hos 807 dagis- och förskolebarn i åldern tre- till sex år och jämförde dem med den planetära hälsokostens mål.
Resultaten visar att den genomsnittliga dagliga konsumtionen av rött kött och mejeriprodukter överstiger målet femfalt. Det mest slående fyndet var den extremt låga konsumtionen av baljväxter, varför fokus på baljväxter kunde vara ett av huvudmålen i framtida riktlinjer och kostprogram. Konsumtionen av nötter var också mycket låg. Fullkornskonsumtionen nådde bara upp till en tredjedel av målet, medan potatiskonsumtionen var dubbelt så stor som rekommendationerna. Fisk och höna konsumerades i passliga mängder, och en del av barnen uppfyllde riktlinjerna för ägg. Cirka två tredjedelar av barnen uppnådde målmängden för frukt, medan grönsaksmålet endast uppnåddes av 5 procent. Palmoljeförbrukningen borde vara så låg som möjligt och följde i stort sett rekommendationen. Å andra sidan är användningen av vegetabiliska oljor med mycket omättade fetter att rekommendera och det finns utrymme att öka konsumtionen. Över 90 procent av barnen konsumerade mer tillsatt socker än rekommendationen. Det är dock värt att observera att den planetära hälsokostens mål för tillsatt socker är strängare än de nuvarande finska rekommendationerna.
Skillnaden mellan den dagliga medelkonsumtionen för 3- till 4-åriga finska förskolebarn (n = 460, medelenergiintag 1311 kcal/dag) i tvärsnittsstudien DAGIS och referensdieten EAT-Lancet. EAT-Lancet-målnivån indikeras av den streckade linjen vid 100 %, och de tjockare skuggade staplarna representerar EAT-Lancet-målområdena.
Skillnaden mellan den dagliga medelkonsumtionen för 5- till 6-åriga finska förskolebarn (n = 402, medelenergiintag 1449 kcal/dag) i tvärsnittsstudien DAGIS och referensdieten EAT-Lancet. EAT-Lancet-målnivån indikeras av den streckade linjen vid 100 %, och de tjockare skuggade staplarna representerar EAT-Lancet-målområdena.
– Vi verkar fortfarande haa en lång väg kvar att gå innan baljväxter och ärter blir vardag för finska familjer och barn, eftersom många är ganska ovana vid att kocka med dem, särskilt baljväxter. Naturligtvis är användningen av fullkorn också en utmaning, men de kulturella barriärerna är mycket lägre, eftersom många fullkornsprodukter, såsom rågbröd, redan är en integrerad del av den finländska kosten, kommenterar Korkalo.
Att ändra på kostvanorna hos finländska barn så att de är i enlighet med den planetära hälsokosten skulle kräva betydande arbete. De finska förskolebarnen skulle behöva äta mer vegetarisk mat, särskilt proteinkällor så som baljväxter och nötter. Konsumtionen av djurprotein, särskilt mejeriprodukter och rött kött, och tillsatt socker skulle måsta minskas drastiskt. Dessutom borde fullkorn ersätta raffinerade spannmålsprodukter när det är möjligt.
– Jag tror att de exempel som de vuxna sätter är viktiga för att ett barn ska lära sig att uppskatta bönor, linser och ärter som en välsmakande del av sin kost. Jag uppmuntrar att modigt introducera speciellt baljväxter, både där hemma och på menyerna på dagis och skolor, säger Korkalo.
Enligt forskarna borde implementeringen av den planetära hälsokosten i Finland ta hänsyn till lokala realiteter, såsom tillgången på livsmedel i vårt geografiska läge. Vidare framhåller forskarna behovet av ett systemiskt förhållningssätt utöver förändringar på individnivå.
– Kostomläggningen måste beakta hela systemet. Dessutom behöver man anpassa den planetära hälsokosten till finländska förhållanden. Ytterligare forskning behövs också om hur den planetära hälsokosten påverkar barns näringsintag, avslutar Korkalo.
Studien finns att läsa i sin helhet här.
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
Källa:
Bäck, S., Skaffari, E., Vepsäläinen, H. et al. Sustainability analysis of Finnish pre-schoolers’ diet based on targets of the EAT-Lancet reference diet. Eur J Nutr (2021). https://doi.org/10.1007/s00394-021-02672-3
