Kriget i Ukraina väcker oro hos många barn och unga. Hur lönar det sig att bemöta deras funderingar och vad har Folkhälsan att erbjuda i form av stöd?
De senaste åren har varit tuffa för barn och unga med tanke på coronapandemin. Att nu återvända till den nya vardagen kan faktiskt vara rätt energikrävande. Nu försätts vi plötsligt i en ny svår situation med ett krig i Europa vilket kan föra med sig en stor osäkerhet och otrygghet bland stora och små.
Folkhälsan jobbar strategiskt med att långsiktigt stärka speciellt barns och ungas psykiska hälsa. Därför bjuder vi på våra sakkunnigas råd om hur det lönar sig att bemöta barn och unga i deras oro över kriget.
– Barn och unga snappar ju upp väldigt mycket, ofta mer än vad vi tror, säger Saskia Öhman som är specialistläkare i barnpsykiatri och enhetschef för Folkhälsans mottagningar för barn, unga och familjer.
Hon betonar att det nu är viktigt att vår egen oro inte överförs till barnen utan att vi talar om våra egna känslor med andra vuxna. Det är också bra att ta i beaktande att barn är individer med olika känslighet, temperament, kunskaps- och utvecklingsnivå.
– Barn och unga noterar inte bara det vi säger utan de hör, ser och känner också om vuxna är oroliga, bland annat genom vårt kroppsspråk och röstläge. Det är viktigt att vi är lyhörda för vilka specifika saker barnen oroar sig för så att vi inte delar för mycket detaljerad information med dem. Det här kan göra deras oro värre än den redan är, säger Öhman.
Hon påminner om att barn ofta drar egna slutsatser, och att det barnen kan komma fram till i många fall till och med är värre än verkligheten.
Saskia Öhman
– Ta reda på vad barnet tänker och känner. Det är viktigt att fråga vad de har talat om med kompisar, i skolan och på dagis, samt vilka källor de får sin information från. Fråga dem vad de har sett i sociala medier och var lyhörd för deras reaktioner. Hur mår barnen eller de unga efter att i en halvtimme tittat på krigsrapportering? Bilderna kan vara mycket skrämmande och höja deras stressnivå. Fundera gärna med barn och ungdomar hur de påverkas av att titta länge på sociala medier om rapportering av kriget. Skulle det vara bra att begränsa tiden? säger Öhman.
Barns oro kan ta sig i uttryck som rastlöshet och försämrad koncentration och sömn eller problem med ätandet.
Utöver det är det bra att hålla fast vid trygga vardagsrutiner och att planera in roliga saker tillsammans.
Folkhälsan erbjuder terapitjänster för barn, unga och familjer på mottagningarna i Åbo och Helsingfors. Man kan kontakta och besöka våra mottagningar utan remiss.
Pia Rosengård-Andersson, chef för enheten Familjer och relationer på Folkhälsan ger också råd till föräldrar om att begränsa sitt eget intag av nyheter.
– Kanske kan man spara det tills barnen sover? Även om situationen känns otrygg är det viktigt att man som förälder försöker hitta någon form av trygghet i sig själv så att man kan förmedla det vidare till barnen.
Hon påpekar att det gäller att inte heller ljuga för barnen.
– Man kan undvika att påstå att ”alltkommer att bli bra”. Man kan förklara att vi vuxna inte alltid har svar på alla frågor, men försäkra dem om att vi tar hand om och finns där för barnen i alla situationer.
Pia Rosengård-Andersson
– Man kan man sätta kriget i en större kontext utan att gå in på detaljer. Man kan säga att det har funnits konflikter så länge det har funnits människor och att det finns vissa gubbar som av någon anledning vill kriga. Det kan också vara bra att berätta att antalet krig och konflikter minskat under närhistorien och att Finland har fiffiga människor som leder vårt land och fattar beslut för vår skull, säger Rosengård-Andersson.
Givetvis lönar det sig att svara på den nivå som barnet frågar.
– Med barn som använder till exempel TikTok kan man fundera på begränsningar. Sociala medier ska kanske inte förbjudas helt och hållet, men förklara gärna att man inte mår bra av att se allt som finns. Vad mår ni bra av? Man kan känna för de drabbade utan att marinera sig i detaljer som får en att må illa, säger Rosengård-Andersson
Chefen över Folkhälsans småbarnspedagogik, Lena Wallin-Oinonen, säger att daghems- och eftispersonalen just nu är ännu mera sensitiva än vanligt i bemötandet av barnen.
– Det handlar om att individuellt bemöta barnet med hens frågor och rädslor. Dessa kommer ofta fram i den fria leken där det därför är extra viktigt med lyhörd vuxennärvaro just nu. Vi är också lyhörda gentemot vårdnaddshavarna om de behöver få hjälp eller stöd i de här frågorna.
Lena Wallin-Oinonen
Luckans Ärligt talat-chatt är bemannad dagtid varje måndag och onsdag kl. 9–12. Kvällstid varje måndag, tisdag, onsdag och torsdag kl. 19–22.
MIELI rf:s svenskspråkiga kristelefon är öppen måndagar och onsdagar kl. 16–20, tisdagar, torsdagar och fredagar kl. 9–13. Fredagar även på engelska.
Mannerheims barnskyddsförbunds svenskspråkiga barn- och ungdomstelefon betjänar på numret 0800 96 116. Den kan man ringa måndag-onsdag klockan 14–17 och torsdag kl. 17–20.
