Särskilt personer som haft låg socioekonomisk ställning i barndomen kan gynnas av åtgärder som främjar hälsosamt åldrande.
En studie vid Folkhälsans forskningscentrum visar att förhållanden redan i början av livet påverkar ett friskt åldrande. Utbildningens längd och den socioekonomiska ställningen i barndomen har samband med överlevnad och frånvaro av kroniska sjukdomar fram till livets slut. För män finns dessutom samband mellan frisk överlevnad och ett lägre viktindex hos modern i slutet av graviditeten.
Studien är gjord inom Helsingfors födelsekohortstudie (HBCS) som fokuserar på hälsa och sjukdom ur ett livscykelperspektiv. I studien ingick drygt 13 000 män och kvinnor födda 1934–1944.
Medan frisk överlevnad innebär att personen inte har några kroniska sjukdomar är friskt åldrande ett bredare begrepp som även omfattar individens funktionsförmåga och välmående, såsom rörelseförmåga och psykiskt välbefinnande.
I studien framgår att majoriteten av pensionärerna inte åldras friska.
– Färre än hälften överlever och är friska vid 65 års ålder. Av dem som är i liv vid 65 års ålder kan färre än hälften definieras som friska, säger seniorforskare Tuija Mikkola vid Folkhälsans forskningscentrum.
Också en hälsosam kost och rökfrihet i sen medelålder förknippades med hälsosamt åldrande.
– Då man främjar friskt åldrande på befolkningsnivå bör man beakta att åldrandet påverkas av tidigare livsfaser, säger Mikkola. Främjande av friskt åldrande kan särskilt gynna personer som haft låg socioekonomisk ställning i barndomen.
Det unika med den longitudinella studien inom Helsingfors födelsekohortstudie är att den följer med personer från födelsen genom hela livet fram till 84 års ålder. De tidigaste uppgifterna om de undersökta kommer från förlossningsjournaler medan uppgifter från personernas vuxenålder kommer från nationella register. Dessutom undersöktes en del av personerna kliniskt vid i genomsnitt 76 års ålder. Studien gjordes i samarbete mellan Folkhälsans forskningscentrum och Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Studien som är publicerad i The Lancet Healthy Longevity kan läsas här.
Mer information:
Tuija Mikkola
Seniorforskare, Folkhälsans forskningscentrum
tfn 044 488 3045, e-post: tuija.mikkola@folkhalsan.fi
Johan Eriksson
Professor
Ansvarig forskare för HBCS-studien, Folkhälsans forskningscentrum
tfn 040 501 6595, e-post: johan.eriksson@helsinki.fi
