DAGIS-forskningens mål: Minska skillnaderna i hälsa genom att forma barns levnadsvanor

Det ska först poängteras – många barn lever hälsosamt, äter en varierad kost och rör på sig tillräckligt. Men det finns stora hälsoklyftor i vårt samhälle och frågan lyder: varför tenderar en del barn att falla in i mer ohälsosamma levnadsvanor som med åren kan leda till våra vanligaste folksjukdomar? Och tusendollarsfrågan: Hur kan vi nå dem i riskgruppen, förhindra en eskalering och ge alla mer jämlika förutsättningar för ett friskare liv?

– Övervikt är ett vanligt hälsoproblem i de flesta västerländska länder – så också i Finland. Det finns ett starkt orsakssamband mellan övervikt och våra vanligaste folksjukdomar. Och människor är vanedjur. Vi vet i dag att det är mycket svårt att ändra levnadsvanor, men det underlättar om man börjar påverka barns beteende tidigt, då vanorna skapas, säger Carola Ray, forskardoktor vid Folkhälsans forskningscentrum och doktor i folkhälsovetenskaper.

Genom att ingripa tidigt hoppas man kunna påverka de barn som riskerar att utveckla ohälsosamma levnadsvanor.

Minja Utiainen, Matilda Minja Utiainen, Matilda Olenius, Aava Jalava och Adina Rönnqvist är dagens mathjälpare i yngsta dagisgruppen för 1-3-åringar vid Träskända daghem. Det innebär att de hjälper till att duka.tiainen, Matilda Minja Utiainen, Matilda Olenius, Aava Jalava och Adina Rönnqvist är dagens mathjälpare i yngsta dagisgruppen för 1-3-åringar vid Träskända daghem. Det innebär att de hjälper till att duka.

Vi vet i dag att det är mycket svårt att ändra levnadsvanor, men det underlättar om man börjar påverka barns beteende tidigt, då vanorna skapas. – Carola Ray

Folkhälsans forskningscentrums och Helsingfors universitets forskningsprojekt DAGIS har i snart fem år forskat i 3–6-åriga barns levnadsvanor både i hemmen och på dagis. Forskarna har bland annat undersökt barnens sömn- och kostvanor, fysiska aktivitet, självregleringsförmåga och skärmtid. Studien består av många olika delundersökningar, men sammanlagt har över 1600 barn på över omkring hundra daghem i tio kommuner deltagit i undersökningarna.

Hårprover och matdagböcker 

Vi träffar Carola Ray på forskarnas våning i Folkhälsans huvudbyggnad i Helsingfors. DAGIS-forskningsgruppens fokus ligger just nu på att publicera vetenskapliga artiklar om studiens olika delresultat i internationella vetenskapliga tidskrifter. 

Under det första skedet samlade forskarna in data med hjälp av mätningar, saliv- och hårprover, enkäter, dagböcker och intervjuer. Exempelvis har dagispersonalen och föräldrarna antecknat exakt vad och hur mycket barnen har ätit och druckit i matdagböcker och barnen har haft en så kallad accelerometer på höften, vilket gett forskarna exakt data om deras fysiska aktivitet och stillavarande som man också jämfört med anteckningar om deras skärmtid. Forskarna har också undersökt föräldrarnas och daghemspersonalens beteenden och attityder i fråga om levnadsvanorna. 

De tydligaste socioekonomiska skillnaderna hittade vi när vi analyserade forskningsdata om kost och skärmtid i hemmen. – Carola Ray

Efter det har de analyserat resultaten och granskat skillnaderna i relation till föräldrarnas och daghemmens socioekonomiska status – i det här fallet föräldrarnas utbildningsnivå, vilken ofta används som en mätare för socioekonomisk status. Forskarna delade in föräldrarna i tre grupper med låg, medel och hög utbildning. Med låg socioekonomisk bakgrund avses föräldrar som har gått i skola högst 12 år och alltså har högst gymnasieutbildning.

– De tydligaste socioekonomiska skillnaderna hittade vi när vi analyserade forskningsdata om kost och skärmtid i hemmen, säger Carola Ray.

Resultaten visade att barn med låg socioekonomisk bakgrund oftare konsumerade sockerhaltiga drycker och åt sockerrik mat som flingor, puddingar, yoghurtar och kvarg med tillsatt socker. Deras föräldrar uppgav oftare att de hade mat med tillsatt socker och mer sällan att de hade grönsaker i hemmet jämfört med föräldrar med hög socioekonomisk bakgrund. 

Barnen från låg socioekonomisk bakgrund åt visserligen grönsaker lika ofta som barn med högre socioekonomisk bakgrund, men de åt mindre grönsaksportioner per gång.

Vi kan tydligt se att det är viktigt att personalen berömmer, sporrar och uppmuntrar barnen att äta eller ens våga smaka på olika livsmedel, och att de själva äter av maten. Samma sak gäller givetvis föräldrarna. – Carola Ray

I fokusgruppintervjuer kom det fram att flera föräldrar upplevde att frukt och grönsaker var dyra, framförallt de med flera barn sade att de inte hade råd att köpa stora mängder frukt. Samma sak sade föräldrarna om yoghurt, ofta är den sockrade billigare än den naturella yoghurten. 

– Det här kan vara en orsak till att vissa barn äter mindre frukt och grönt. Men vi hittade inga samband mellan föräldrarnas inkomster och barnens levnadsvanor utan det var utbildningsnivån som var det avgörande. De med låg utbildning ansåg att en hälsosam kost innehåller en mindre mängd frukt och grönt och de hade en högre tolerans för konsumtion av sockerrika livsmedel, säger Ray.

På de daghem där personalen hade en positiv attityd till dagismaten och där personalen tyckte att det serverades tillräckligt med grönsaker åt barnen också mera grönsaker.

– Vi kan tydligt se att det är viktigt att personalen berömmer, sporrar och uppmuntrar barnen att äta eller ens våga smaka på olika livsmedel, och att de själva äter av maten. Samma sak gäller givetvis föräldrarna.

Sockerrik mat och dryck var sällsynt på daghemmen, enligt DAGIS-studien. Det är främst i hemmen som konsumtionen av tillsatt socker eskalerar, om den gör det.

Inte skapa mattrauma

Så hur fungerar det i praktiken vid matbordet på dagis? Vi besöker Folkhälsans daghem i Träskända när barnen ska äta lunch. Hos 1–3-åringarna i gruppen Sockermyrorna hjälper de äldsta barnen till med att duka. Det är inte frågan om gratis barnarbetskraft utan även detta är pedagogiskt uttänkt. Får barnen vara med och förbereda maten väcks intresset på ett helt annat sätt.

 Adina Rönnqvist visar åt barnträdgårdsläraren och fotografen att hon tycker om morötter.

Barnträdgårdslärare Sofie Åberg och hennes kollegor portionerar ut maten på tallrikarna enligt barnens individuella behov. Rotsaker, grönsaker och hemlagade fiskbiffar. Det lyser färggrant om grönsakerna på varje tallrik.

– Maten är jättegod här och vi har lyxen att ha en egen dagiskock, säger Åberg medan hon hjälper barnen att dela ut skedar och gafflar.

Personalen på Folkhälsans daghem äter så gott som alltid med barnen, så också här. Personalen får nämligen köpa lunchen till ett subventionerat pris.

– Matsituationerna är en viktig del av pedagogiken helt enkelt. Vi berömmer och uppmuntrar barnen att smaka på allting, men tvingar ingen. Vi vill inte skapa något mat-trauma, säger Sofia Åberg.

Mutor och hot i stil med ”ät dina grönsaker, annars får du inget knäckebröd” är heller inget daghemspersonalen sysslar med.

– Sådant hör inte hemma i modern småbarnspedagogik. Vad sen föräldrarna gör hemma är upp till dem, de känner sina barn bäst, säger Sofia Åberg.

Asan Strandberg är fokuserad på fiskbiffarna men uppmuntras också att ta åt sig av grönsakerna vilket han gör utan att klaga.

Skärmtiden intresserar

Vi är tillbaka på forskarnas våning i Helsingfors för att titta på resultaten kring barnens skärmtid. Att forskarteamet också undersökt barnens användning av pekskärmar och smarttelefoner är nytt inom skärmtidsforskningen. Tidigare har forskare tittat bara på tid framför tv:n.

– Det är ännu tidigt i analysskedet och vi kommer troligtvis att se mer intressanta resultat senare i år, men vi kan ändå se vissa korrelationer, säger forskardoktor Marja Leppänen.

Resultaten visar att skärmtiden ökar när barnen blir äldre. 3-åringarna tillbringade i genomsnitt 68 min per dygn framför skärmar, 4-åringarna 73 minuter och 5–6-åringarna tillbringade 83 minuter. På veckosluten var skärmtiden betydligt längre än på vardagarna.

– Det här är enligt uppskattningar som barnens föräldrar gjort, vilket innebär att den egentliga skärmtiden kan vara längre. Det är svårt att uppskatta skärmtid. Dessutom frågade vi inte vad barnen gjort framför skärmarna. Skärmtid behöver ju inte vara skadligt utan den kan också vara fysiskt eller kreativt aktiverande. Men en för lång passiv skärmtid ska man undvika, säger Leppänen.

WHO:s rekommenderar att barn i åldern 3–5 år inte tillbringar längre än en timme per dag framför skärmar.

Forskarna frågade också hur mycket föräldrarna själva använder skärmar i barnets sällskap och man kan se en inte så överraskande korrelation.

I de familjer där föräldrarna tillbringade mera tid framför skärmar inför barnen hade barnen också mera skärmtid. Om familjerna hade regler kring skärmtid använde barnen också skärmar i mindre grad.

– Det visar igen att vuxna har en avgörande roll som förebilder. Barnen gör vad föräldrarna gör. Det är med andra ord bra att fundera på sin egen skärmtid och begränsa den också med tanke på barnen.

Lära ut vanorna i dagis

Forskningen visar alltså att förebildernas roll är avgörande när man vill påverka barns levnadsvanor. Men daghemmen gör i mångt och mycket redan ett bra arbete med att främja hälsosamma kost- och motionsvanor.

– Den stora frågan är hur man kan påverka de familjer där det finns utrymme för mer hälsosamma levnadsvanor. Om vi får barnet att själv anamma något hälsofrämjande på daghemmet och ta med sig det hem, då kan vi sprida tänket också i hemmen, säger Carola Ray.

Forskarna har under åren 2017–2018 gjort interventioner, alltså pedagogiska ingripanden med syfte att påverka de normer och kulturer som påverkar barnens levnadsvanor i hopp om att de också ska ta med sig vanorna också hem.

– Vi har skapat pedagogiska spel, sagor och lekar som lockar barnen att smaka på frukter och grönsaker och att röra på sig. Det här materialet har skickats hem till familjerna tillsammans med informationsbrev till föräldrarna. Hur den här delen av studien utfallit analyseras som bäst.

Forskarna lät bland annat skriva en saga om karaktärerna Tigern Stjärnöga och Griskatten Kanel som modigt vågar smak på nya smaker – också om det är lite skrämmande. Sagan, som är skriven av barnboksförfattaren Monica Wikström-Jokela och illustrerad av Annika Mannström, har fått mycket beröm av familjerna och sagan kommer i framtiden att finnas tillgänglig på Folkhälsans webbplats. Folkhälsans förbunds sakkunniga kommer också att utbilda daghemspersonal i enlighet med forskningsresultaten.

Annika Mannström har illustrerat de härliga bilderna till sagan Tigern Stjärnöga och Griskatten Kanel som barnen läst. Sagan översätts också till svenska.

Policy viktigt

Något man redan kan utläsa ur forskningsresultaten är at det krävs arbete på bred front för att rå på normer och vanor och på så sätt minska ojämlikheter i hälsa.

– Talesättet att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn ligger inte långt från sanningen. Därför är det viktigt hur man från kommunens sida förhåller sig till hälsofrämjande. Det kan faktiskt vara avgörande om daghemmet har en nedskriven policy om att man uttryckligen satsar på att uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker.

När kommunen upphandlar matservice är det också viktigt att upphandlarna vet att kräva att daghemsportionerna ska innehålla en viss vikt i gram av grönsaker, frukt och bär per dag. Föreståndarens roll är också viktig då hen har större möjlighet att samarbeta med dem som planerar maten för daghemmen.

Dagispersonalen kan ofta sitta på värdefull information om vad barnen har tyckt om och vågat smaka på på dagis. 

I den nya planen för småbarnspedagogik uppmuntrar man till mera kommunikation kring barns levnadsvanor och hälsa mellan hemmen och daghemmen. Forskare Carola Ray understryker vikten av det här också med stöd av DAGIS-forskningens rön.

– Dagispersonalen kan ofta sitta på värdefull information om vad barnen har tyckt om och vågat smaka på på dagis och de kan ha inspirerande knep på hur man kan få barnen att äta, säger Ray.

På Träskända daghem håller barnträdgårdslärare Sofia Åberg definitivt med.

– Det lönar sig absolut för föräldrarna att fråga dagispersonalen om vad barnen ätit för grönsaker under dagen. Inspirerade av varandra vågar många barn smaka på nya grönsaker i olika former och det kan vara bra för föräldrarna att veta när de handlar mat. Våra barn tycker till exempel speciellt mycket om purésoppa på morot, lite otippat kanske!

Fakta

Ett viktigt mål med Folkhälsans verksamhet är att minska hälsoklyftorna i samhället. Folkhälsans sakkunniga arbetar på bred front med hälsofrämjande och tidigt ingripande. DAGIS är ett forskningsprojekt utfört i samarbete mellan Folkhälsans forskningscenter och Helsingfors universitet. Forskningens mål är att minska de socioekonomiska skillnaderna i levnadsvanor och hälsa redan från dagisåldern.

 

Text: Hanna Rundell
Foto: Mikko Käkelä