”Nu förstår vi oss på vårt explosiva barn”

Sjuåriga Felicia är en härlig liten tjej med tendens att explodera lite, eller ibland ganska mycket. Förändringar och vissa sociala situationer gör henne rastlös och provokativ och när rastlösheten ackumuleras kan det bli kaos och utbrott. Efter en jobbig förskoletid var mamma Linda Bruun, pappa Fernando Kalohombo och Felicia själv oroliga för hur skolstarten skulle gå, men tack vare stöd och hjälp från olika håll har det gått över förväntan.

– Jag grät av glädje när jag insåg att hon hittat kompisar i klassen och att hon har fina lekar tillsammans med dem, säger mamma Linda Bruun.

Vi hämtar Felicia på eftiset i Nordsjö, Helsingfors för att fotografera henne. Att ha Felicia med på intervjun hade inte varit ett alternativ på grund av hennes rastlöshet. Felicia sitter bland andra barn kring bordet och äter mellanmålsyoghurt. Hon lyser upp, springer emot oss och grimaserar busigt mot fotografen.

I dag vill Felicia göra allt tvärtom vad Linda vill.

– Nu ska vi gå ut på gården Felicia, försöker Linda övertala.

– Nej, jag vill göra mina läxor här inne!

Linda Bruun får vara slug och lirka lite. Pappa Fernando Kalohombo är hemma och sover efter att ha jobbat nattskift.

Kände sig misslyckad som mor

Linda Bruun, som själv har arbetat som barnträdgårdslärare, lade märke till Felicias sociala utmaningar redan när dottern var två år. Det var främst den fria leken som var svår, hon lyckas inte ta kontakt med andra barn och skapa en lek tillsammans. Det blev istället kaos.

– Jag minns två tillfällen när hon var två, som hon lyckades leka med ett annat barn. Jag tänkte att det är en fas, att hon övar sig. När hon var nästan tre föddes lillebror och hon blev jätteaggressiv.

Det har visat sig att Felicia har svårt med förändringar, vardagsrutiner och att påbörja och avsluta. Det behövs mycket stöd och påminnelse under hela dagen.

Det kändes hemskt att ringa familjerådgivningen första gången för att be om hjälp. Som att erkänna att jag misslyckats.

Hon har det också svårt i stora grupper. Till all tur var församlingens dagklubb, där hon gick tre dagar i veckan, en mycket liten grupp. Linda återgick inte till arbetet utan stannade hemma med Felicia och lillebror. Dagarna hemma kan vara tunga. Det är svårt att göra hushållsarbete med Felicia hemma. Mannen har länge haft treskiftsarbete.

– Jag försökte länge klara mig själv och då jag sökte hjälp kändes det som om jag misslyckats då jag inte klarade av våra barn själv. Men så var det inte alls ju. Det kändes hemskt att ringa familjerådgivningen första gången för att be om hjälp. Som att erkänna att jag misslyckats.

Felicia grät ofta när hon kom hem från förskolan. Den fria leken vållade henne svårigheter och hon kunde få utbrott i dagis.

Familjen gick och talade hos den finska familjerågivningen och köpte boken Ihmelliset vuodet. Det fungerade en tid. Hösten då Felicia började förskolan sökte Linda remiss på rådgivningen till ergoterapi.

Men i förskolan intensifierades problemen.

– Felicia grät ofta när hon kom hem från förskolan. Den fria leken vållade henne svårigheter och hon kunde få utbrott i dagis.

Via familjecentret fick de kontakt med Folkhälsans mottagning för barn unga och familjer. Där deltog de i veckoslutskursen Explosiva barn tillsammans med sex andra familjer med utagerande barn. Kursen leds av psykologer, terapeuter och sjukskötare.

– Explosiva barn-kursen var helt super, jag hade väntat i tre år på en sådan kurs!

Efter att Linda vågade börja be om hjälp, har hon fått känna av svårigheten att få adekvat hjälp. Men här väcktes lejonhonan.

– Jag brukar annars inte vara en krävande person, men till sist fick jag kräva mera stöd. När det gäller min dotter har jag inga hämningar.

Nu går Felicia hos en barnpsykolog på barnpsykiatriska polikliniken vid HUS.

– Det har varit jätteskönt också för mig att få gå till polikliniken och tala, säger Bruun.

Smart och energiskt barn

Ute på daghemsgården gör Felicia danssteg, busar med fotografen, busar med sin mamma som försöker klä på henne mössa och vantar och rymmer sen från inhägnaden för att springa en lov i parken utanför.

Felicia är ett glatt och mycket energiskt barn. Hon började läsa och skriva vid tre och lärde sig själv multiplikation hemma under förskoleåret. Som sjuåring bollar hon redan med fyra språk; hemspråken svenska, portugisiska och engelska, och dessutom modersmålsfinska i skolan.

– Hon är både fysisk och intelligent. På Folkhälsan sa de att det är typiskt för explosiva barn att de är mycket fysiska och intelligenta medan de sociala färdigheterna inte har hunnit utvecklas i samma takt. I klassen är det viktigt att hon får utmaningar, annars börjar hon lätt störa. Numera fungerar det bättre i skolan medan hon exploderar mera hemma, och det lär vara typiskt för flickor. Hon måste avreagera sig när hon kämpat hela skoldagen. Nu går det lite i perioder.

Under en tågresa i maj eskalerade Felicias rastlöshet till ett utbrott som till slut gjorde henne helt onåbar.

– Som tur förstod alla i tågvagnen att hon inte mådde bra och visade sin sympati.

Efter ett värre utbrott tar det längre tid för henne att återhämta sig. Det kan vara svårt att få kontakt med henne under några veckor. Läkarna på barnpsykiatriska polikliniken tog upp mediciner som ett alternativ, men vi försöker utan så länge hon klarar sig, med tanke på biverkningarna.

Lärt sig förstå henne

Under Explosiva barn-kurser får föräldrar dela erfarenheter med varandra och lyssna på experter som kan hjälpa att förstå barnen. Barnen gör övningar och leker lekar i en egen ledd grupp.

Nu kan vi se varningstecknen bättre och undvika situationer där hennes humör skenar iväg.

– Kursen hjälpte oss att förstå henne. Hon har starka intellektuella färdigheter, men det är något med de sociala färdigheterna som inte riktigt har utvecklats. Nu kan vi se varningstecknen bättre och undvika situationer där hennes humör skenar iväg. Vi kan se på hennes kroppsspråk och miner när hon är på väg att explodera.

Under kursen fick Felicia också aha-upplevelser och en kompis som har liknande utmaningar.

– Man märker tydligt att hon sög i sig det hon lärde sig på kursen och det har faktiskt hjälpt. En metod som hjälpt oss mycket är ”kompispoäng” något man får om man är vänlig eller snäll mot någon.

En dag hade hon problem i förskolan, det höll på bli bråk men hon gjorde helt som på kursen och det gick bra.

– Vi oroar oss lite inför stora sammankomster som träffar med släkten. Inför en släktträff nyss sa Felicia att ”jag ska spara alla mina snällkrafter”.

Familjen vet att det inte är något fel på Felicia utan att omvärlden måste anpassa sig och se hennes styrkor. Felicia blir lugn när hon får vara ute i skogen, pyssla i sitt pysselrum och när föräldrarna läser böcker för henne. I dag är cykelkärran fullastad med nya biblioteksböcker och Linda köper ofta nytt pysselmaterial. Höstens sjuårskalas ordnade de i form av en picknick ute i skogen – i oktober. Det blev en succé.

– Rutiner är A och O. Man ska varna för förändringar och absolut inte bli arg då hon blir orolig, utan försöka kapa av det i tid och fånga hennes uppmärksamhet, t.ex. en läsa en bok. Blir det explosion kan man prata ut senare när man lugnat sig. Vi brukar bearbeta dagen när vi går hem från skolan. Allt går bättra när vi hinner umgås mer med henne, ha bra upplevelser tillsammans.

Viktigt få tala

Linda Bruuns styrka är hennes sociala natur. Kamratstöd av föräldrar med liknande barn var en av de bästa sakerna med kursen, menar Bruun.

– Vi hade en jättefin grupp. Alla föräldrar öppnade sig och fick insikter om sina barn. Vi i gruppen har fortfarande kontakt via en Facebook-grupp. Jag har också lärt känna andra mammor med liknande utmaningar och oss emellan kan jag säga saker som annars är lite tabu.

Nu hoppas familjen att staden ska bevilja dem hemhjälp några gånger i veckan som lite avlastning i hushållet så att det blir mera tid över för umgänge med barnen.

Text: Hanna Rundell
Foto: Mikko Käkelä