Låt maten smaka - också med stigande ålder!

Tappad matlust hos äldre är vanligt. Man kan vara torr i munnen då salivutsöndringen minskar, dessutom minskar antalet smaklökar och förmågan att känna dofter. Vad kan man då göra för att öka matlusten?

– Det är viktigt att fundera på orsaken till att den äldre har börjat äta mindre. Ensamheten kan vara en orsak, säger näringsterapeuten Susanna Strandback som ansvarar för kost och hälsa på Folkhälsan.

Susanna Strandback Foto: Mikko Käkelä

– Det sociala är viktigt, oberoende man bor hemma eller på boende.

Är man torr i munnen hjälper det till exempel om man blir erbjuden något som är saftigt eller om man tuggar mera.

Ingen ska behöva äta ensam!

Strandback betonar hur viktigt det är att lyssna på de äldre själva – vad och hur de vill äta. Viktigt är förstås också att få maten att smaka, det behövs kanske mera kryddor än tidigare.

– Lite mera salt, lite mera sött, så att de äldre faktiskt når över smaktröskeln och känner smaken, förklarar Strandback.

Också den så kallade femte grundsmaken umami – ibland även kallad ”buljongsmak” – som får det att vattnas i munnen, har visat sig förbättra matlusten hos äldre.

– Umami finns till exempel i lagrad ost, tomat, oliver, makrill och anjovis, säger Strandback som också tipsar om förrätter och aptitretare.

– Är man torr i munnen hjälper det till exempel om man blir erbjuden något som är saftigt eller om man tuggar mera. Dofter triggar salivutsöndringen och aptiten. Det finns också tabletter man kan köpa på apoteket.

Rött och vackert

Presentationen av maten är jätteviktig, betonar Strandback.

– Man vet att till exempel färgen röd väcker intresse, framför allt hos människor med demenssjukdomar, så lingon, paprika, tomat eller ketchup är till exempel bra att lägga fram.

– Det är viktigt att den äldre ser maten, ser tallriken, att det finns kontraster – det får inte vara en vit tallrik med vit sås. Då kanske man inte ens uppfattar vad det är på tallriken.

Färgerna är jätteviktiga.

Maten får gärna läggas upp vackert, och det är viktigt med de tillägg som hör till.

– Får den äldre hem en matlåda som hemtjänstpersonalen ska duka fram vackert på tallriken har personalen en viktig uppgift: de ska lägga fram det som gör måltiden komplett, till exempel saltgurka eller rödbeta, även om det är bråttom ibland eller man kanske inte alltid som vårdare kommer ihåg vad som hör till att servera till just den här rätten. Om vårdaren själv skulle sätta sig ner och äta skulle den ju genast märka att oj nej, nu fattas lingonsylten.

Inspirationen kan väckas på många sätt och många äldre testar också gärna på nytt. För äldre som bor hemma och lagar mat själv men inte orkar riktigt som förr kan det vara bäst att gå till butiken tillsammans med en anhörig, i stället för att den anhöriga hämtar hem färdiga ingredienser.

– Om det inte går kan man visa bilder på maträtter och ingredienser på pekplattan, datorn eller telefonen – nog blir äldre också intresserade av nya maträtter!

För en ensam äldre med skakiga händer kan man också förenkla matlagningen hemma på olika sätt, till exempel genom att köpa färdigskalade frysta rotfrukter.

Problem i slutändan av livet

Ju bättre skick, desto bättre matvanor. De flesta äldre äter tillräckligt och bra, och kan laga mat, men med stigande ålder ökar sjukdomarna vilket kan bli problematiskt, säger Strandback.

Strandback konstaterar att det finns två olika grupper med alldeles olika behov då man börjar fundera på hur man ska äta när man blir äldre.

– Dels finns en stor grupp äldre som är 65+ och aktiva i samhället där det viktiga är att de har god livskvalitet och tänker på lång sikt för att minska på risken för livsstilsrelaterade sjukdomar, till exempel genom att följa rekommendationer för att främja hälsan. Dels finns det äldre som har någon sjukdom – då ligger fokus också på att upprätthålla en god livskvalitet men ännu viktigare är att upprätthålla funktionsförmågan överlag.

Kostvetaren och forskaren, fil.dr. Satu Jyväkorpi säger att de äldre förstås är en väldigt heterogen grupp men att problem med kost och hälsa ofta tenderar att hopa sig i slutändan av livet.

– Framför allt gäller detta ensamma äldre. Om ens partner dör kan matlagningen nedprioriteras och då försvagas också näringsstatusen, säger Jyväkorpi.
Strandback konstaterar att det inte finns någon ”åldersgräns” då man borde börja tänka på kosten.

– Du kan vara nybliven pensionär men vara sjuk eller ha sorg som orsakar problem – medan en 90-åring kan vara frisk och utan några problem alls, säger Strandback.

Motion och kostrådgivning

Bättre näring har en klar koppling till bättre livskvalitet, medan sämre näring kopplas till exempel till depression, visar forskning. Satu Jyväkorpi säger ändå att det är svårt att säga vad som kommer först, hönan eller ägget.

– Men bättre kost uppnås med enkla medel – vem som helst kan förebygga problem då man åldras genom att äta bra.

Jyväkorpi deltar just nu i ett europeiskt forskningsprojekt, SPRINTT, där målet är att utreda hur regelbunden motion samt kostrådgivning inverkar på funktionsförmågan och förebyggandet av muskelförtvining hos över 70-åringar som redan har vissa problem med rörelseförmågan. De som deltar i undersökningen har visat symptom på gerasteni.

Symptomen kan vara ofrivillig avmagring, utmattning, fysisk inaktivitet, långsamhet och muskelsvaghet. Det handlar alltså om personer med dåligt allmänt hälsotillstånd och små fysiska reserver utan att tillståndet beror på någon diagnosticerad sjukdom.

– Frågan är om man kan sätta stopp på den så kallade onda cirkeln och rehabilitera människor så att deras form förbättras. Gerasteni innebär ofta att man slutligen mister rörelseförmågan så att man inte ens kan gå. Målet är alltså att förebygga detta och hindra gerastenin från att framskrida, säger Jyväkorpi.

– Det är i princip enkla medel som gäller – motion och näring. Forskningsresultaten kan jag ännu inte säga något om eftersom projektet pågår, men vem som helst kan ju sätta in förebyggande åtgärder så att formen inte försvagas alltför mycket. Dels genom muskelkonditionsträning, dels genom att helt enkelt promenera och äta bra.

Jyväkorpi hoppas att forskningsresultaten då de blir klara kommer att kunna tillämpas riksomfattande – alla har att vinna på äldre som mår bättre och har färre sjukdagar.

– Jag önskar förstås att äldre i hela landet skulle gynnas. Det är ju en väldigt stor sak om man på så sätt kunde minska på behovet av hälsovårdstjänster, hospitalisering och vårddygn på sjukhus – också på samhällelig nivå är det här stora frågor som inverkar direkt på hälsovårdskostnaderna.

– Vad gäller de äldre själva, så blir livskraften garanterat bättre om de är i bättre skick. Det handlar alltså om nödvändiga saker på många vis.

Ensidig kost ökar också infektionsrisken, och om man blir sjuk eller faller hemma har man inte fysiologiska reserver för att återhämta sig

Inte läge att banta längre

En oroväckande signal är ofrivillig viktnedgång. Då borde man alltid först och främst utreda varför vikten minskar, betonar både Strandback och Jyväkorpi.

– Det blir lätt så att man trots hög ålder eller sjukdom håller fast vid gamla vanor och äter mycket grönsaker och fibrer, men lågenergimat passar inte för äldre och sjuka, då behöver man mer näring och energi. Här finns en risk för undernäring, säger Strandback.

Visst finns det även 80-åringar som ännu vill banta.

– De kan tycka att det är bra när vikten börjar minska, men de inser kanske inte att det kan bero på sjukdom eller annat. Men är man 80 är det nog läge att sluta banta.

Oftast minskar ändå vikten ofrivilligt. Jyväkorpi förklarar att detta bland annat leder till trötthet och svagare muskler. Då ens fysiologiska reserver blir väldigt låga räcker en liten droppe för att orsaka större problem.

– Ensidig kost ökar också på infektionsrisken, och om man blir sjuk eller faller hemma har man inte fysiologiska reserver för att återhämta sig, säger Jyväkorpi.

Strandback påminner att undernäring inte alltid syns utåt.

– Det finns äldre personer som ser välgödda ut men som är undernärda. De har alltså liten muskelmassa och stor fettmassa. Det kan bero på att de främst äter bulla, korv, smörgås och godis – de äter alltså väldigt ensidigt och får nog energi men inte tillräckligt med näring.

– Det söta är smaken som äldre ofta känner bäst och längst. Men äter man bara godis och efterrätter blir det problem i längden.

Både Jyväkorpi och Strandback talar om en ond cirkel: undernäring kan bero på depression, men kan i sin tur också leda till depression och trötthet. Då rör man kanske på sig allt mindre, förlorar muskelmassa och slutligen försämras funktionsförmågan.

– Då finns risken att det blir mycket långa vårdtider, och effekten av vården minskar också.

Dessutom ökar infektionskänsligheten, säger Strandback.

Mycket protein

Vad kan man då göra för att motverka undernäring? Viktigt är att få in mera energi och protein i kosten.

– Man kan tillsätta olja, gärna rypsolja, i maten. Den kan sättas i de flesta rätter utan att det märks eller försämrar smakupplevelsen. Smör är också en möjlighet – det förbättrar dessutom ofta smaken. Smör ska man ändå vara försiktig med, för om det handlar om en yngre person riskerar man då andra livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Strandback.

Man kan berika maten också på andra sätt, till exempel genom att tillsätta mjölkpulver.

– Det är ett livsmedel som inte smakar konstigt utan neutralt, och kan sättas till exempel i smoothie eller gröt. Det gäller att välja fetare alternativ också med andra produkter – grädde och ost till exempel. Och koka gröt på mjölk i stället för vatten.

Jyväkorpi konstaterar att proteinbehovet hos äldre ökar men att de kanske inte alla gånger helt enkelt kan äta tillräckligt.

– Sedan kan det hända att de ersätter bra proteinkällor såsom fisk och broiler med att småäta annat i stället.

Många mångsidiga måltider

Forskning visar att av de äldre som bor hemma är en stor riskgrupp med tanke på kost särskilt män som bor ensamma samt par där mannen är närståendevårdare för sin hustru. Ofta beror det här på att männen varit vana med att deras hustrur lagat mat.

– Också kvinnor kan vara i riskzon då de blir ensamma, kanske för att de inte ids laga mat bara för sig själva. Ofta ersätter man då måltidshelheter med ljust bröd eller skorpor och kosten blir ensidig, säger Jyväkorpi.

Resultatet av att vara undernärd är ibland att man inte ens märker att man är hungrig

Strandback konstaterar att äldre gärna skulle få äta sex måltider per dag, inklusive mellanmål.

– Äldre orkar ofta inte äta stora måltider – det kan kännas obehagligt att få en stor portion framför sig, men man vill inte heller lämna mat. Då är det bättre med många mindre måltider, säger Strandback.

Hon beskriver också äldre som kan känna att de levt klart och inte längre vill äta.

– De kan vara akut sjuka och undernärda, och resultatet av att vara undernärd är ibland att man inte ens märker att man är hungrig. Får man då högt berikad mat kan det hända att livsglädjen kommer tillbaka och man har många goda år framför sig.

Maten är inte bara service utan maten är vård, påminner Strandback.

– Tänk på hur mycket den påverkar måendet! Kopplingen mellan kost och livskvalitet är jätteviktig.

Text: Mira Honkavaara
Foto: Linus Lindholm