Tidiga insatser kan stoppa familjens totalkrasch

Formerna är många: Läger för de mest utsatta barnfamiljerna, insatser i familjer där våld är närvarande, resursstärkande grupper för dem som behöver stöd och råd i en utmanande vardag.

Och det är till stor del med hjälp av luciapengar den här verksamheten upprätthålls (se fakta längst ner).

– Begreppet utsatta barnfamiljer kan kännas brett. För oss handlar det både om människor som av olika orsaker har någon akut kris på gång och om dem som på grund av en skärpt socialpolitik hamnar i mer permanenta inkomst- och hälsorelaterade svackor, säger Katarina Fagerström, sakkunnig i förebyggande barnskydd.

I början av 90-talet fanns det mer och bättre kommunalt stöd för barnfamiljer. Det kunde exempelvis handla om hemhjälp i oväntade kriser. Med under den ekonomiska depressionen monterades mycket av detta ner och har inte egentligen återkommit, även om man försökt åtgärda den här bristen med en ny socialvårdslag 2015.

För att få någon hjälp alls krävs det vanligen att familjerna måste ta vägen via barnskyddet, och det tycker Fagerström i många fall är en onödig krok.

– Många av de familjer som deltar i vår verksamhet är trötta, de har inte möjlighet eller råd att hålla semester och behöver egentligen bara en paus och lite stöd för att orka vidare. 

Det vet också Britt-Helen Tuomela Holti, sakkunnig i familjearbete.

– Många familjer som deltar i lägren har någon stödåtgärd från en myndighet och får kanske någon service. Men det svåra är bara en bit av livet. I vår verksamhet handlar det om att ge kraft att stiga ur ekorrhjulet, få lite paus, träffa andra föräldrar med motsvarande situation.

De familjer som antas till lägren brukar vara nöjda över pausen.

– Det är nog otroliga vardagsituationer, som folk ska klara av. Det kan vara föräldrar till barn med specialbehov eller någon sjukdom, som kräver extra energi, som sedan drabbas av en allvarlig kris i relationen, kanske skilsmässa och en skada i huset – då kan det bli för mycket på en gång, säger Fagerström.

Hjälp med familjevåld

Sedan finns det också problem av en helt annan karaktär än olika slag av kriser i vardagen.

Ett projekt, också finansierat med luciansamlingens intäkter, är de Trappan-utbildningar, som riktas till anställda inom olika sektorer som arbetar med barn. Det handlar om en svensk modell, där professionella utbildas i hur de bemöter barn som lever i familjer, där det förekommer våld.

– Här talar vi om en problematik som inte syns och Trappan handlar både om att synliggöra och ge redskap att bemöta de här barnen, säger Fagerström.

Till dags dato har närmare 100 professionella fått ta del av den kostnadsfria utbildningen. Janiina Mieronkoski analyserade nyligen i sin prograduavhandling modellens spridning och användning och det visade sig att över 60 procent av dem som deltog i undersökningen senare hade haft användning av Trappan när de mött barn som bevittnat familjevåld.

I samma avhandling fick de också utvärdera vad de tycker om modellen och många kommentarer var positiva:

”Barnen gillar Trappan metoden. Även "tysta" barn ritar och berättar gärna om händelser de varit med om och känner att de kan ty sig åt Trappanhandledaren.”

FOTNOT: Progradu-avhandlingen ”Trappan-modellens spridning och implementering i Finland”, av Janiina Mieronkoski, Helsingfors universitet (Statsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialvetenskaper) publicerades i maj 2017.

Så används pengarna

• Under åren 2014–2017 samlar luciainsamlingen in medel för att på olika sätt stöda barnfamiljer, som har det svårt i sin vardag. I fjol drog insamlingen in över 148 000 euro, som använts till olika ändamål:
• FamiljeKraft-lägren:Genom tre läger på olika håll i Svenskfinland har man i år nått över 70 barn i olika familjer.
• Våld i nära relationer: Folkhälsans Trappan-arbete startade i samband med luciainsamlingarna 2008–2010. Hittills har närmare 100 professionella inom kommuner runt Svenskfinland utbildats i att föra samtal med barn som upplevt våld i sin närmiljö.
• Föräldrakraft- och Mammakraftgrupper.

Text: Jeanette Björkqvist
Foto: Pamela Friström

Läs också: ”Sök hjälp i tid när vardagen blir övermäktig”