Positiv psykologi på framfart i Svenskfinland

Vad händer om man låter femteklassare få en lektion i positiv psykologi i veckan under ett helt läsår? Bland annat det här har undersökts i ett forskningsprojekt vid Folkhälsans forskningscentrum. Resultaten visar en ökning i elevernas hälsa och välbefinnande. Nu sprids intresset för och kunskapen i positiv psykologi bland lärare i Svenskfinland.

– Jag anser att positiv psykologi borde ingå i läroplanen, säger Åse Fagerlund, neuropsykolog, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Som barnneuropsykolog jobbade Fagerlund tidigare med att kartlägga barns svårigheter. Det här patologiska synsättet, att utreda fel och brister, är inget ovanligt. Men för att må bra och utveckla vår potential behöver vi också fokusera på människans styrkor och goda sidor. Det är synsättet inom den positiva psykologin.

– Jag blev frustrerad över att vi främst fokuserade på bristerna och önskade att man kunde fokusera mera också på barnens styrkor. Man frågar ”Vad är fel med dig?” istället för att fråga ”Vad är rätt med dig?”, säger Åse Fagerlund.

Hur kan man stärka barns hälsa och välbefinnande genom positiv psykologi i skolan och i hemmet? Det här är huvudfrågan som forskarna velat svara på.

Projektledarna har under årens lopp besökt en pionjärskola inom positiv psykologi, Geelong Grammar School i Australien, och lärt sig av deras metoder och erfarenheter (mer om det i artikeln på sidan 22). År 2016 inledde Fagerlunds forskningsgrupp interventionerna som involverade såväl elever, föräldrar och lärare som övrig skolpersonal.

Forskarna lottade bland intresserade klasser ut 5 skolklasser i Svenskfinland som fick delta i studien. Under ett läsår fick 140 elever huvudsakligen i åk 5, i huvudstadsregionen och Vasa, en 45 minuters lektion positiv psykologi i veckan. Totalt blev det 32 lektioner under skolåret, inklusive hemuppgifter. Lektionerna hölls av Folkhälsans sakkunniga som är kopplade till projektet, i nära samarbete med lärarna på skolorna. En kontrollgrupp bestående av fyra klasser fick gå åk 5 som vanligt.

– Lärarna jobbade på olika sätt med att stärka barnens medvetenhet om sina styrkor och goda sidor, alltså inre egenskaper som till exempel humor, samarbetsförmåga, ledaregenskaper, kreativitet, nyfikenhet, uthållighet eller gott omdöme. Eleverna fick jobba med att hitta sina styrkor och använda dem. Eleverna fick också intervjua flera personer i sin omgivning om sina styrkor. En packe med styrkekort har spelat en central roll under lektionerna. Styrkorna på korten baserar sig på VIA Institute on Characters klassificering av karaktärsstyrkor.

Lärarna jobbade också med att stärka en positiv sinnesstämning och positiva relationer i klassen, bland annat genom olika drama- och konfliktlösningsövningar. Dessutom jobbade de med att stärka barnens tro på sin egen förmåga, framtidshopp, engagemang och resiliens, det vill säga förmåga att komma igen när något går på tok.

– Resiliens är viktigt. Det finns forskningsresultat som visar att man kan sänka depressionsnivån med hälften om man lär barn resa sig igen efter att något gått på tok, säger Fagerlund.

Mycket handlar om att lära sig att använda ett styrke- och känslospråk. Hur känns det nu? Hur kan jag använda mina styrkor för att resa mig och gå vidare när det gått dåligt?

Välmåendet ökade

Forskarna undersökte både interventionsgruppens och kontrollgruppens hälsa och välmående med hjälp av frågeformulär både före, strax efter och ännu fem månader efter interventionen.

Resultaten visar att elevernas välmående, den positiva sinnesstämningen och hoppfullheten ökade signifikant under interventionsperioden hos dem som jobbat
systematiskt med positiv psykologi i skolan. I kontrollgruppen däremot, minskade välmåendet och den positiva sinnesstämningen.

Barnens depressiva symptom och fysiologiska stressymptom minskade bland de elever som deltagit i interventionen, medan de ökade i kontrollgruppen, vilket också är vanligt då barn närmar sig tonåren.

Något som också stack ut var ut under dataanalysen var också Helsingforsklassernas avvikande kurva fem månader efter avslutad intervention. När de här klasserna i sexan flyttades upp till högstadiet, splittrades, bytte lärare och skolmiljö – då sjönk välbefinnandet igen, medan det fortsatte uppåt för de andra klasserna.

– Det här är beskrivande för hur man måste jobba kontinuerligt med positiv psykologi, säger Fagerlund.

Forskarna använde sig också av en app för att registrera barnens sinnestillstånd, upplevelser och reflektioner vid många tidpunkter under flera dagar före, under och efter interventionen.

Appen pep åtta gånger om dagen, varpå barnen med det samma gick in i appen för att besvara frågor om sin sinnesstämning för stunden. Frågorna kunde handla om vad barnen gjorde, vem de umgicks med och hur de kände sig just då. Barnen kunde också få i uppgift att nämna en viktig situation under dagen och beskriva hur de reagerade i den.

– Denna så kallade Experience Sampling-metod fångar de undersökta personernas upplevelser genom många ögonblick istället för att för att be dem svara på frågor långt i efterhand, vilket är mycket svårare om man vill ha tillförlitliga resultat, säger Fagerlund

Forskarna undersökte också barnens stress och hälsa med fysiologiska mätningar. Under ett dygn tog de salivprov för att mäta kortisol- och oxytocinnivåerna hos barnen.

Barnens återhämtning mättes med en pulsvariationsmätare. Resultaten från kortisol- och oxytocinmätningarna analyseras ännu.

– Det vi i nuläget kan säga är att nivåerna av stresshormonet kortisol var på en hälsosammare nivå under skoltid i de klasser som systematiskt arbetat med sitt välbefinnande en lektion per vecka under ett läsår.

Erika Fogelberg har utbildat både lärare och elever i positiv psykologi inom projektet Styrka, glädje och medkänsla. – Kärnan ligger i bemötandet, att skapa positiv resonans genom att vara närvarande i stunden, säger hon.

Viktigt att också vuxna lär sig

En annan målsättning med projektet Styrka, glädje och medkänsla var att öka välbefinnandet hos föräldrar och skolpersonal. Man lärde alltså också ut positiv psykologi till föräldrarna och skolpersonalen så att de skulle kunna stärka sig själva och i sin tur sina barn. Föräldrar fick lära sig om positiv psykologi och att stärka välbefinnande i familjen under totalt åtta veckovisa träffar. Mellan gångerna fick föräldrarna hemuppgifter för att pröva på metoderna i vardagen. Skolpersonal fick utbildning i metoder i positiv psykologi under ett läsår av forskargruppen, som kom ut till skolorna ca en eftermiddag i månaden. På samma sätt som i de andra studierna fick personalen i uppgift att jobba praktiskt med materialet i sin arbetsvardag mellan träffarna.

Också här handlade det om att de vuxna skulle lära sig se sina styrkor som föräldrar eller lärare, att se styrkorna hos barnen och att vara närvarande i sig själva och med barnen.

– De fick lära sig om forskning och praktiska råd för att stärka bland annat en positiv kommunikation, positiva relationer, resiliens, närvaro och framtidstro i familjerna eller klassen.

Resultaten visade att de föräldrar som lärde sig om positiv psykologi upplevde ett ökat flow i sitt föräldraskap och började njuta mer av umgänget med sina barn. De kände sig lugnare och mindre nervösa tillsammans med sina barn och upplevde att de kunde vara mer närvarande som föräldrar. Föräldrarnas välbefinnande och medkänslan med sig själva ökade.

Skolpersonalen som deltog i studien blev bättre på att hantera utmaningar, kände sig positivare och upplevde att de blivit snällare mot sig själva. De blev bättre på att uppmärksamma både sina egna och elevernas behov i vardagen.

– Om vi kan stärka välbefinnandet hos de vuxna kring barnen, kan de vuxna i sin tur stärka barnens välbefinnande och resurser för framtiden, säger Åse Fagerlund.

Handlar inte om snabba lösningar

I motsats till vad många tror handlar positiv psykologi inte om att vara lycklig hela tiden, och definitivt inte om att lära barn att undvika negativa känslor eller få dem att tro att de är fria från misslyckanden och motgångar. Det handlar om att stärka deras resurser, potential och självkänsla.

– Det vet vi – vill man öka barns välmående och hälsa med positiv psykologi finns det inga snabba lösningar, eller en lektion här och där. Vi har visat att man kan få fina resultat om man jobbar kontinuerligt, systematiskt och brett. Det är viktigt att få in det som ett vardagligt förhållningssätt i skolan och i hemmet. Därför borde positiv psykologi ingå i läroplanen, anser Fagerlund.

Teamet har också besökt Utbildningsstyrelsen och redogjort för studien.

Text och foto: Hanna Rundell