Spelberoende? Här är de tydligaste tecknen

Misstänker du att du själv eller en närstående kanske lider av spelberoende? Här kan du läsa mer om hur man känner igen spelproblem, och vad man kan göra för att begränsa spelandet.

Även om största delen av finländarna spelar ansvarsfullt och utan problem, har antalet med spelproblem eller spelberoende ökat under de senaste åren. Det här visar rapporter från Institutet för Hälsa och Välfärd (THL), som följer med finländarnas spelbeteende i landsomfattande enkäter. Universitetsforskaren Matilda Hellman, docent i sociologi, ser spelproblem som ett både ledsamt och beklagligt samhällsproblem.

– Det är ofta de som har dålig ekonomi som spelar ofta – och de har också mest att förlora. Penningspelandet bygger på drömmar och det är mänskligt att hoppas på den stora chansen att ta sitt liv till en annan nivå. Samtidigt kan spel också vara ett oproblematiskt tidsfördriv, något kul som man också kan göra tillsammans.
Hellman leder Center för forskning i beroenden, kontroll och styrning (CEACG) vid Helsingfors universitet. Centrets forskning inbegriper forskning i spelpolitik, men också i beroendeproblem och dess sociala inramning.

Det luktar inte

Vad menas då med spelproblem? Enligt myndigheterna inbegriper det sådant spelande som är överdrivet med tanke på penning- och tidsanvändning, och att det påverkar spelaren, hens närmaste eller övriga sociala omgivning negativt. Många söker hjälp alldeles för sent.

– Det vore viktigt att sänka tröskeln för att söka hjälp. Vem som helst kan få problem och det är smart att ta hand om sig själv, betonar Johanna Lipponen som är chef för samhällsansvarsfrågor vid statens spelmonopol Veikkaus.

Det kan vara svårt både för en själv och anhöriga att känna igen spelproblem.

– Spelberoendet är lätt att dölja, eftersom det inte luktar eller syns på samma sätt som andra beroenden. Skammen gör det också svårt att prata om.
De negativa följderna av spelproblem rör ofta ekonomin, studierna eller arbetslivet och den fysiska och psykiska hälsan. Måttligt spelande är i balans med resten av livet och stör inte dygnsrytmen eller förmågan att ta hand om sig själv.

Varför fastnar vi?

Varför blir vissa då beroende av spel? För att vi överhuvudtaget ska börja spela måste vi uppfatta det som roligt och stimulerande.

– Spel är ett intressant beroendeproblem eftersom man måste lära sig det socialt – det är inte en kunskap vi föds med. Vi lär oss logiken i lekar och spel, och det är en viktig del av vad vi är som människor, säger Matilda Hellman.

Spel vi tycker är givande ger oss belöning och tillfredsställelse som vi gärna söker oss tillbaka till. Med tiden bygger vi upp ett behov av att göra det mer och mer och oftare och oftare, förklarar Hellman.

– När behovet och längtan att spela är så stort att vi har svårt att koppla bort det, och det påverkar och skapar problem på andra, viktigare livsområden, kan man börja tala om ett slags beroende. Spelproblem är ett stort område med olika dimensioner: man spelar olika spel och av olika orsaker och folk lider av olika slags problem.

Förutom ekonomiska följder kan spelproblemen också hänga ihop med psykisk ohälsa och rusmedelsberoenden. Dessutom drabbar spelandet också anhöriga och närstående.

– Närstående blir på sätt och vis medberoende. Den som spelar menar ju ofta inget illa. Men samtidigt som anhöriga kan förstå att spelandet betyder mycket, kan beteendet också riskera en hel familjs välstånd, konstaterar Matilda Hellman.

Internationell forskning visar att för varje problemspelare drabbas mellan fem till tio närstående personer negativt.

Finns överallt

Spelens tillgänglighet och synlighet är en faktor som påverkar hur mycket vi spelar. I samband med att också spelindustrin tog klivet ut på nätet har tillgängligheten till nätbaserade spel dessutom blivit helt och hållet gränslös. De digitala spelen är tillgängliga så gott som var som helst dygnet runt och appar som plingar och påminner gör dem svåra att motstå. Enligt Johanna Lipponen är det snabba spel som gäller i dagens värld – veckovisa spel som lotto blir allt mindre populärt.

– Våra största utmaningar är unga vuxna, nätet och spelautomaterna. På nätet finns ju inga statliga gränser. På våra nätsidor måste alla spelare registrera sig och vårt mål är att också införa obligatorisk identifikation vid alla spelautomater före 2023. Men det här måste göras med eftertanke, säger Johanna Lipponen från Veikkaus.

Just spelautomaterna pekas ofta ut som en stor bov med tanke på spelproblemen, och har varit mycket på tapeten under den senaste tiden. THL har föreslagit att man skulle begränsa var de här automaterna får placeras då lotterilagen förnyas.

Som det är nu är det så gott som omöjligt att till exempel gå till butiken utan att stöta på en spelautomat. Enligt Johanna Lipponen vill Veikkaus ändå ogärna gå miste om de småslantar många lägger i spelautomaten då de fått växel i butikskassan, eftersom det är ett ganska harmlöst och önskvärt sätt att spela.

Tid och pengar

Hur vet du då om du lider av spelproblem eller till och med ett beroende? De första och tydligaste varningstecknen gäller tid och pengar.

Penningsummorna kan variera mycket, eftersom olika spelare har olika ekonomi, men i det skede du spelar mer än du hade tänkt dig eller har råd med är det dags att reagera. Om spelandet sväljer så pass mycket pengar att du börjar dra ner på andra nödvändiga utgifter, lånar pengar eller försöker vinna tillbaka de förlorade pengarna kan det också vara ett varningstecken.

Tidsanvändningen är en annan tydlig markör. Om du spelar för mycket, kan det hända att arbetet eller studierna lider, eller att du minskar på hobbyer eller umgås mindre med familj eller vänner. Kanske du tänker på spelande så gott som hela tiden eller blir irriterad om någon avbryter ditt spelande, eller så döljer du ditt spelande för andra.

Nästa steg

Ifall du känner du märker att spelandet tar upp för mycket av ditt liv finns det många enkla metoder att begränsa det. Matilda Hellman, som forskat mycket i beroenden, rekommenderar att spelaren själv berättar om sitt problem och sin vilja att förändra sitt beteende för någon annan.

– Har man sagt det högt åt någon annan så är det större sannolikhet att någonting händer. Då måste man verkligen reflektera över det. Det handlar om att försöka bryta ett mönster, få distans och vara utan det, precis som för andra problematiska vanor.

Ett problem med nätspelen är att de är tillgängliga dygnet runt. Där har Veikkaus nyligen lanserat en rad nya verktyg för att kontrollera det egna spelandet. Bland annat måste alla spelare ställa in en gränssumma för hur mycket pengar hen kan överföra till sitt spelkonto per dygn och månad. För att spela Veikkaus spel måste du vara inloggad på ditt eget spelkonto.

– Om allt spelande sker via en och samma operatör så syns all spelhistorik på ett och samma ställe. Det gör det möjligt att se över sitt eget spelbeteende. Vi kan också erbjuda kontrollverktyg för allt spelande – om du ställer in en gräns så rör det allt ditt digitala spelande, beskriver Lipponen.

De som spelar snabba spel som kasino- eller bordsspel på nätet måste dessutom ställa in förlustgränser per dygn och per månad. Det här gäller alltså de inhemska spelen, där Veikkaus har ensamrätt, inte utländska spel. Närmare fyra procent av finländarna spelar på utländska spelbolags sidor, visar THL:s senaste nationella spelenkät från 2015. Det är just de här spelarna, och de som spelar Veikkaus snabba spel på nätet, som oftast lider av spelproblem.

Hjälp finns

När självmonitoreringsverktygen inte räcker lönar det sig att söka hjälp. Ett enkelt första steg är sajten Peluuri.fi – en landsomfattande, gratis nättjänst för spelberoende och anhöriga.

– Peluuri har väldigt mycket information och är bra på att dela med sig av den. Med dem kan man gå igenom sin situation och hur man kan få hjälp, säger Matilda Hellman.

Du kan ta kontakt med Peluuri både via chat, telefon och e-post var än du befinner dig. De kan också ge information om olika vårdalternativ, terapi eller kamratstödsgrupper. I faktarutan på sidan 19 finns fler konkreta tips om hur man söker hjälp.

Källor: THL, Peluuri.fi, Helsingin Sanomat, Veikkaus.fi
Text & foto: Nanette Forsström