Mycket skärmtid hänger ihop med sämre hälsa – men var gränsen går har forskningen ännu inte svar på

Hur är skärmtid kopplad till hälsan hos barn och unga i skolåldern?

Mera skärmtid eller annan stillasittande tid är förknippad med till exempel sämre fysisk kondition, sämre hjärt- och kärlhälsa, mindre sömn, ökad vikt och mer kroppsfett.

Det nuvarande forskningsunderlaget är ändå inte tillräckligt för att avgöra hur mycket skärmtid eller annan stillasittande tid som är förknippad med negativa hälsofaktorer i skolåldern. Därför kan man inte ge någon exakt rekommendation om den maximala mängden daglig skärmtid baserat på forskningsresultat. Mindre stillasittande verkar dock vara förknippat med bättre hälsa bland barn och ungdomar.

Hur är skärmtid kopplad till barns och ungas psykiska välbefinnande?

Mera stillasittande och skärmtid kan vara förknippade med symtom på depression och ångest, känslor av ensamhet samt lägre självkänsla, livstillfredsställelse och beteendestörningar. Sambanden är dock huvudsakligen svaga i dessa studier. Mest bevis finns det för att mera skärmtid är kopplad till depressionsymtom hos barn och unga.

Men det finns fortfarande relativt få longitudinella studier i ämnet, och därför är det inte känt vad som är orsak och verkan. Är det skärmtiden som försämrar det psykiska välbefinnandet, eller är det ett sämre psykiskt mående som leder till mera skärmtid, eller finns det en koppling i båda riktningarna?

Olika typer av skärmtid verkar dessutom vara förknippade med psykiskt välbefinnande på olika sätt. Inom forskningen skiljer man på mentalt aktiv och passiv skärmtid. Läsning, spel och att chatta med andra personer räknas som mentalt aktiv skärmtid medan det är mentalt passiv skärmtid att titta på en film eller skrolla i flödet på sociala medier.

Frågan är om begreppet skärmtid alls är lämpligt då man undersöker dessa frågor. Kanske innehållet är viktigare än den tid som spenderas med skärmar och digitala medier.

Inte heller när det gäller psykiskt välbefinnande kan man baserat på nuvarande forskning ge exakta rekommendationer om den maximala mängden stillasittande eller skärmtid.

Är skärmtid av ondo?

Skärmtid och digitala medier ses ofta som en förklaring till beteendeproblem och ohälsa hos barn och ungdomar. Utgående från forskningen är sambandet mellan dessa fenomen dock inte så entydigt.

Viktigare än den exakta tidsåtgången kan vara vad som görs på enheten, av vem, tillsammans med vem och vad som händer i livet i övrigt. Den effekt digitala medier har på barn och unga påverkas också av andra faktorer, såsom barnets utvecklingsstadium och psykologiska behov, familj och andra sociala relationer. Särskilt för små barn bör användningen av och innehållet i digitala medier naturligtvis begränsas vid behov. Men då medieanvändningen blir problematisk är den enda orsaken kanske inte tiden som spenderas på medier, utan en kombination av flera bakomliggande faktorer. För välmåendet är det viktigt att fokusera på helheten, och även beakta andra livsstilsfaktorer såsom fysisk aktivitet, sömn och kost.

Ett barns vardag kan vara hälsosam och lycklig både med och utan skärmtid. Vi ska komma ihåg att digitala mediekunskaper också är viktiga i barns och ungdomars liv under 2020-talet.

Text: Heidi Furu
Foto: Titti Myhrberg