Din röst i valet påverkar vården nära dig

Varför är det viktigt att vi röstar?

Välfärdsområdesvalet är ett nytt val och det finns många som tycker att de inte vet tillräckligt. Det är förståeligt, men du behöver inte veta allt för att rösta. Tänk på samma sätt som du gör inför andra val: Vilka frågor är viktiga för dig? Vilket parti och vilka kandidater litar du på? Social- och hälsovårdsfrågorna är viktiga för alla medborgare. De beslutsfattare som väljs i januari kommer att ha en viktig roll i att utforma framtidens vård och omsorg. Social- och hälsovården står årligen för en stor andel av utgifterna i Finland. Det är mycket pengar och därför inte egalt vem som fattar beslut om hur de här pengarna används.

Hur förändras beslutsfattandet med vårdreformen?

Från 2022 förändras det finländska systemet så att välfärdsområdet får ansvar för all social- och hälsovård – allt från hälsocentraler och sjukhus till äldreomsorg och handikappomsorg. Den här verksamheten finns i dag hos kommunerna eller i gemensamma sjukvårdsdistrikt och olika kommunala samarbeten.

Vad ska de invalda i välfärdsområdenas fullmäktige fatta beslut om?

De som väljs för första mandatperioden har en speciell uppgift: att bygga upp ett system och dra upp riktlinjer för hur vården eller servicen ska organiseras och produceras i området. De blir så kallade ”uppbyggare” och sätter sin prägel på hur man tänker i välfärdsområdet och hur man vill ha sin service. Nya fullmäktige har bland annat ansvar för att planera hurdana tjänster välfärdsområdet ska erbjuda: Var ska vårdcentralerna finnas? Vilka tjänster ska erbjudas digitalt? Vilka tjänster ska erbjudas som besökstjänster? Hur stor del av servicen ska produceras av privata aktörer? Vilka kriterier ska gälla för att få färdtjänst eller plats på äldreboendet? Fullmäktige har också det övergripande ansvaret för att se till att pengarna räcker till de lagstadgade tjänsterna. De invalda får ett tungt ekonomiskt ansvar.

Om det är viktigt för dig att en kandidat från ditt eget område blir invald ska du kanske välja en sådan.

Finns det något som oroar dig extra mycket?

De olika regionerna startar från olika utgångspunkter. I Österbotten till exempel har kommunerna redan länge samarbetat och startat ett gemensamt välfärdsområde, så vägen till en ny organisation blir kortare än i Nyland och Egentliga Finland där man inte samarbetat tidigare. Processen ska genomföras på mycket kortare tid i de välfärdsområden där man inte startat på frivillig väg så det kan bli mera kaotiskt i början.

Hur kan man tänka när man väljer kandidat?

Om det är viktigt för dig att en kandidat från ditt eget område blir invald ska du kanske välja en sådan. Har du en hjärtefråga, till exempel äldreomsorg eller service för personer med funktionsnedsättning, kanske du söker upp en kandidat som jobbar för den här frågan.

Vad ska språknämnderna göra?

Språknämnderna ska se till att de språkliga rättigheterna tas i beaktande i förvaltningen och i servicen till exempel genom rekryteringspolicyer. De ska följa med hur vården och byråkratin fungerar på båda språken. Språknämnderna kommer att ha olika profil i olika regioner eftersom språkförhållandena varierar stort. Organet har en något starkare ställning än ett påverkansorgan eftersom det är just en nämnd. Det handlar mycket om hurdana resurser de får till sitt förfogande i förvaltningen och hur mycket styrelsen och förvaltningen lyssnar på dem.

Vem röstar inte i våra val generellt?

Yngre, personer med lägre utbildning, personer utanför arbetsmarknaden och utrikesfödda.

Hur riskerar det att påverka vården i landskapet om de här inte röstar?

Det handlar om vilka typer av tjänster man uppfattar som viktiga. Har man aldrig behövt eller kommit i kontakt med sociala tjänster hamnar de kanske lite i skymundan i diskussionen. Det oroar mig lite att diskussionen har handlat väldigt mycket om sjukhus och hälsocentraler, kanske för att vårdköerna är lättare att förklara. Men det är ett faktum att de som inte röstar använder social- och hälsovårdstjänster mer än de som röstar. Det är bra om det både bland väljarna och bland de invalda finns människor som förstår vardagen i tjänsteproduktionen och har erfarenhet av att leva som medborgare och använda tjänster. Det är viktig erfarenhet. Om erfarenheten av att använda socialtjänster inte förmedlas bland fullmäktigeledamöterna som blir invalda kan det hända att de inte fattar riktiga beslut om hur man ska rikta in resurserna.

Valet hålls söndagen den 23 januari. Förhandsröstningstiden i Finland är 12–18 januari och utomlands 12–15 januari. Läs mer om valet på vaalit.fi

Text: Hanna Rundell
Foto: Rebecca Elfast