Det känns viktigt att få mötas igen
Det har redan forskats en hel del i hur pandemin påverkat människors psykiska och sociala mående. Ett speciellt fokus har legat på äldre människor som till en början utsattes för mest restriktioner och som varit i den största riskgruppen. Studierna visar att en del mått sämre under pandemin och andra klarat det riktigt bra. Människor är förstås lite olika, också när de blir äldre.
Tidningen Folkhälsan ville träffa några av dem som drabbats av restriktioner för att kunna berätta om deras upplevelser.
Folkhälsans grupper har varit begränsade under pandemin och har nu småningom börjat träffas i mindre grupper igen.
Vi besöker därför en klubb för pensionärer i Svartå, Raseborg. Jag stiger in i lokalen där de samlas och får mig en kaffe och en kakbit. Här på orten finns inget jättestort utbud av aktiviteter annars heller, berättar damerna som promenerat hit med stavar och dubbskor. Det talas om en stickkurs och en vävningskurs, men alla känner inte ens till var de ordnas.
– Det är det här gänget som får en att komma hit, säger Berit Wegelius, glad över att de får träffas igen.
Damerna har hållit sig sysselsatta och aktiva med promenader under restriktionerna. De är glada över de halkskydd föreningen delade ut åt deltagarna i gruppen för några år sedan. De berättar att telefonen har gått hetare än förr.
Beatrice Sjöström
– Nog hittar man alltid på saker att göra hemma. Man borde ju ha städat hela huset från golv till tak men det blev inte gjort, skrattar Beatrice Sjöström.
– Men de som inte är så sociala har det säkert haft det jobbigt, säger Kristina Fyrkvist, som jobbat som sysselsättningsterapeut på Ekåsens sjukhus och vet att det är viktigt att hålla sig aktiv och stimulerad.
Kristina Fyrkvist
Fyrkvist har fått sin dotter som bor i Sverige på besök oftare än innan pandemin.
Flera av deltagarna har nog umgåtts i små kretsar trots restriktionerna. Gun-Lis Lindeman berättar att hon följt med vänners och bekantas förehavanden via Facebook, men också träffat barn och barnbarn och haft små kalas.
– Jag tror pandemiåren har varit mer jobbiga för sådana som har varit vana att resa mycket, säger Sjöström.
Självbestämmande viktigt
I en finländsk studie undersökte forskarna de allra äldsta medborgarnas egna upplevelser under covid-19-pandemin. De har varit mycket utsatta eftersom de hör till riskgruppen där covid-19 kan sluta illa. Resultaten visar att det trots skyddande åtgärder är viktigt att se till att äldre människor har kvar sin självbestämmanderätt och själva fattar beslut som berör deras vardag.
Forskarna har också undersökt hur äldre personer på olika sätt hittar en känsla av meningsfullhet under svåra tider. Det finns olika sätt att stödja känslan: Se till att de har socialt umgänge, meningsfulla aktiviteter och möjlighet att röra sig utomhus och till platser som är viktiga för dem.
Den här studien kan lära oss mycket om vad som är viktigt när vi utvecklar strategier och service för äldre, både under pandemier men också i ett samhälle utan pandemi.
I en mer regional fortfarande pågående studie vid namn GERDA som utförs av Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, har forskarna frågat österbottningar och åbolänningar över 65 år hur de påverkats av restriktionerna. Resultaten för hela undersökningen är inte publicerade än, men de pekar på att besöksförbuden som infördes på sjukhus och äldreboenden under pandemin påverkade de äldre på ett negativt sätt.
Också olika former av social samvaro och fritidsaktiviteter har påverkats negativt. Hälften av de tillfrågade säger att samvaron med familj och vänner har minskat. Studien visar också att de äldre har sysselsatt sig med mer tv-tittande och matlagning än förr. De från förr rätt friluftsbenägna österbottniska äldres utevanor verkar inte ha förändrats till det sämre under pandemin.
”I Sverige visar en studie att äldres självskattade hälsa under pandemin till och med varit bättre än innan.”
Värt att poängtera är också att ungefär en femtedel av österbottningarna säger att besöksförbuden påverkat dem i rätt stor omfattning och i genomsnitt cirka 15 procent har känt sig dåligt bemötta eller diskriminerade på grund av sin ålder.
Av de äldre i landskapet Österbotten upplevde 10 procent sig som ensamma och 8 procent kände sig deprimerade. Det har inte skett en ökning från 2016 då den förra GERDA-mätningen gjordes i Österbotten. Enkäten genomfördes 2021 för första gången i hela landskapet Södra Österbotten och där visade resultaten att 14 procent upplevde sig som ensamma och 11 procent kände sig deprimerade.
Det finns säkerligen regionala skillnader i statistiken och det är viktigt att den här typen av forskning görs i flera regioner.
I Sverige visar en studie vid Sahlgrenska akademin att äldres självskattade hälsa under pandemin till och med varit bättre än innan. Orsakerna kan enligt forskarna vara att äldre är mer kapabla att hantera svåra känslor än många tror. Däremot bör man minnas att förutsättningarna och rekommendationerna har varit annorlunda i Sverige vilket gör det svårt att jämföra med Finland.
Tacksamhet
Tillbaka till pensionärsklubben i Svartå. Gruppmedlemmarna lyfter upp en del de varit tacksamma över under de senaste åren.
– Att man klarat sig undan coronaviruset och att våren är på väg, säger de.
Nu ser de fram emot en gemensam utflykt till Matildedahl och planerar den. De är också tacksamma för hackspettar, rävar och ekorrar som underhållit dem under vintern och våren. Till och med lite tacksamma för hararna, trots att de äter upp tagetesen i skärgården.
– De måste ju också få leva, säger Berit Wegelius.