Antimobbning i daghem, skolor och idrottsföreningar

Fyra skolelever står ute på gården under ett regn av höstlöv

En trygg och trivsam miljö i daghem, skolor och inom idrott påverkar barn och ungas välmående och deras inlärningsförmåga. Att skapa trygga miljöer kräver ett långsiktigt och konsekvent arbete där alla både barn, unga, pedagoger, tränare och föräldrar känner sig delaktiga och förbinder sig till att jobba för att främja trygga och respektfulla relationer.

Bra kamratrelationer förebygger mobbning

Trygga och positiva kamratrelationer bidrar till barns och ungas välmående. Vi stöder pedagoger barn och unga att jobba för ett respektfullt klimat i daghem, skolor och idrottsföreningar.

Om du är intresserad att ta del av våra utbildningar gör du det genom att välja region och se vilka kurser som ordnas nära dig eller på distans. Du kan också kontakta oss om du vill skräddarsy en utbildning eller önskar mera information..

Beställ eller ladda ned material

Ladda ner handboken Mentalisering inom småbarnspedagogikenLadda ner boken Tillsammans i skolan – inspiration för trygghet och trivselBeställ DagisfredmaterialBeställ skolmaterialBeställ kompiskonstBeställ material för idrottsföreningarMaterialbank för trygga relationer

Mobbningsförebyggande arbete inom skola

En god trivsel och gemenskap hjälper elever att må och lära sig bra i skolan. I arbetet för trivsel i skolan och i klassen behövs allas engagemang. Arbetet behöver vara långsiktigt och varierande, även små handlingar kan ha stor betydelse.

Klassföreståndaren har en viktig roll att leda arbetet i klassen. I klassföreståndarens guide för trivsel och gemenskap kan du få information, inspiration och praktiska tips för hur vi kan stöda gemenskapen i klassen. Materialet riktar sig i första hand till klassföreståndare i åk 7-9, men är öppet för alla som har intresse av temat gemenskap i skolan. 

Fortbildning för skolpersonal

Vi erbjuder fortbildning för skolpersonal kring temat gemenskap i skolan. Vi lyfter vikten av ett positivt skolklimat och trygga relationer. Vi utgår från aktuell forskning och data gällande till exempel förekomsten av mobbning och ensamhet. Vi vill inspirera skolor att utvärdera och utveckla sin verksamhet – för en tryggare skolvardag, med starkare gemenskap och bättre trivsel.

Fortbildningen kostar 70 euro för skolan och kan ordnas som ett fysiskt evenemang eller på distans. Det är möjligt att skräddarsy innehåll och längd enligt skolans önskemål.

Nätverk för kompiselevs-, vänelevs- och tutorhandledare

Vi erbjuder ett nätverk, fortbildning och material för kompis-, vänelevs- och tutorhandledare. Årligen ordnar vi en handledarutbildning och därtill erbjuder vi kortare träffar kring aktuella teman.

Nya handledare kan anmäla sig till kurserna:

  • Nätverk för kompishandledare (åk 1–6)
  • Nätverk för vänelevs- och tutorhandledare (åk 7–9 och andra stadiet)

Länken till kurslistningen hittar du högre upp på den här sidan.

Kris i skolan

Är du intresserad av krisarbete i skolan? Då är du välkommen med i vårt mångprofessionella nätverk!

Nätverkets målsättning är att föra samman skolpersonal som är intresserad av krishantering på skolan. Inom nätverket delar medlemmarna med sig av erfarenheter och goda modeller samt tar del av ny information.

Genom att anmäla dig till nätverket får du information om kommande träffar, intressanta evenemang och eventuellt också material till din egen e-post.

Anmäl dig till kursen Nätverk för skolpersonal: Kris i skolan för att bli en del av nätverket. Länken till kurslistningen hittar du högre upp på den här sidan.

Nätverk för skolcoacher

Jobbar du som skolcoach (eller i en liknande roll) på skolan? Då vill vi hälsa dig hjärtligt välkommen med i vårt nätverk för skolcoacher.

Nätverket används som en kanal för marknadsföring och information, bland annat om gällande aktuella fortbildningar, material och evenemang.

Genom nätverket vill vi också erbjuda en möjlighet att träffa och dela erfarenheter med andra skolcoacher.

Anmäl dig till kursen Nätverk för skolcoacher: välkommen! för att bli en del av nätverket. Länken till kurslistningen hittar du högre upp på den här sidan.

Kompiselever, vänelever & tutorer

Kompiselever, vänelever och tutorer bidrar till allas trivsel och gemenskap i skolan. Uppdraget är frivilligt och barns och ungas perspektiv på trivsel är centralt. Verksamheten bygger på kamratstöd, unga stöder unga i skolmiljön. Folkhälsan stöder handledare som ansvarar för verksamheten på skolan, bl.a. genom utbildning, material och nätverk.

Välkommen till Folkhälsans sida för kompis-, vänelevs- och tutorverksamhet! Sidan vänder sig i första hand till dig som är handledare, men innehållet passar för alla som är intresserade av att veta mera om verksamheten. Här på sidan hittar du bl.a. material för kompiselever, vänelever och tutorer, information om handledarutbildning, nätverksträffar för handledare, material till kompiselevernas, vänelevernas och tutorernas utbildning samt praktiska tips gällande planering och genomförande av verksamheten i praktiken. 

Frågor och svar

Här finns mera information om verksamhetens bakgrund, handledaruppdraget och forskning som stöder verksamheten på skolan.

Kompis-, vänelevs- och tutorverksamheten ger eleverna möjlighet att vara delaktiga i att främja trivseln i sin egen skolmiljö. 

När det gäller trivsel och gemenskap i skolan är de unga en viktig resurs. Skolpersonal gör mycket för att välkomna nya elever till skolan men äldre elever har ett viktigt perspektiv att beakta när det gäller att introducera nya elever till skolan och skolmiljön samt att jobba för ökad trivsel för alla i skolan. Kompiselever finns i åk 1-6, vänelever finns i åk 7-9 och tutorer i andra stadiet utbildningar, i vissa skolor har man valt ett annat namn för verksamheten. Gemensamt för alla åldrar är att uppdraget baserar sig på ett frivilligt engagemang och att de ungas delaktighet i planering och genomförande är central. Vänelever i åk 1-6 kan också finnas i form av vänklassverksamhet, så att en äldre årskurs är vänlever för en yngre årskurs.   

Kompiselever, vänelever och tutorer medverkar till en smidig introduktion till skolan, dels genom gemenskapshöjande aktiviteter och dels genom att finnas tillgängliga för frågor och råd. Det är en stor omställning att börja i en ny skola med mycket ny information under de första dagarna. För den som är ny i skolan kan det vara svårt att förstå hur skolvardagen ser ut, var lektionerna hålls och hur man hittar rätt i skolbyggnaden. Ibland kan det vara lättare att fråga en vänelev/tutor än att fråga någon i skolans personal.  

För att verksamheten ska fungera optimalt så behöver den vara förankrad i skolan. Verksamhetens målsättning ska vara klar och stöd från kollegor ledning är viktigt.

Skolan utser handledare som ansvarar för verksamhetens genomförande, utvärdering och utveckling. Det rekommenderas att skolan har minst två handledare, så att dessa kan samarbeta och vid behov dela på arbetsuppgifterna.   

Handledarnas uppgifter är  

  • Att planera verksamheten så att den passar skolans övriga verksamhet och behov  
  • Att marknadsföra verksamheten bland elever och skolpersonal.
  • Att informera elevernas föräldrar om att verksamheten finns i skolan  
  • Att rekrytera nya kompiselever/vänelever/tutorer (kamratstödjare)
  • Att planera och genomföra kamratstödjarnas utbildning 
  • Att handleda kamratstödjarna i deras planering och genomförande av aktiviteter i klasser och grupper samt följa upp hur arbetet fortskrider. 
  • Att utvärdera skolans kamratstödsverksamhet, både tillsammans med kompiselever/väneleverna/ tutorerna och i handledarteamet 

Folkhälsan stöder handledare genom att erbjuda handledarutbildning, nätverk och material. Mera informationen om handledarens uppdrag finns på moodle.

Väneleverna/tutorerna har ett viktigt uppdrag i skolan och känner sig ofta både inspirerade och motiverade att göra ett bra jobb. Därför är det viktigt att väneleverna/tutorerna får utbildning och verktyg som behövs för uppdraget. 

Utbildningen kan se olika ut beroende på skolan och dess målsättning för verksamheten. Ett syfte med utbildningen är att skapa en samhörighet mellan väneleverna/tutorerna. Samarbetet löper smidigare i en trygg grupp där medlemmarna känner varandra. 

Utbildningen ska vara ett tillfälle där väneleverna/tutorerna ges en möjlighet att reflektera kring verksamheten och rollen som vänelev/tutor. Därför är det viktigt med en genomgång av verksamhetens värdegrund och de förväntningar som finns på den. Väneleverna/tutorerna behöver också få öva sig på kommunikativa färdigheter för att kunna sköta uppdraget framgångsrikt. 

Handledarna ansvarar för utbildningens genomförande och innehåll.  Folkhälsan rekommenderar att grundutbildningen är minst 12 timmar lång, utbildningen kan delas upp på flera tillfällen eller hållas i större helheter. Förutom grundutbildningen behövs kontinuerligt stöd, handledning och regelbundna träffar. Det är också möjligt att erbjuda kompletterande fortbildning kring olika teman som passar verksamheten.  

Handledarna ansvara för och drar utbildningen, men det är en fin möjlighet att engagera kollegor eller andra utomstående i utbildningen. Det är viktigt att första träffen med den nya vänelevs-/tutorgruppen sker med handledaren. De gamla väneleverna/tutorerna kan också vara till stor hjälp i utbildningen av de nya. En del av utbildningen kan också ordnas tillsammans med någon annan skolas vänelever/tutorer. 

Folkhälsan ordnar årligen en två dagar lång utbildning för vänelevs- och tutorhandledare samt nätverksträffar.   

Handledare planerar tillsammans med vänelever eller tutorer hur verksamheten ska se ut. Alla ska vara överens om innehållet och vem som gör vad. Fundera först på vad ni vill uppnå med verksamheten och vad ni vill göra. Använd gärna Folkhälsans dialogduk för vänelever och tutorer när ni planerar verksamhetsåret. Den ger stöd i såväl planeringen som genomförandet av aktiviteter.

Årsklocka
Planera enligt en årsklocka för att verksamheten ska fördelas jämnt över hela skolåret. Ni kan exempelvis pricka in utfärder, temadagar, tillställningar och diskussioner. Många skolor ordnar också introduktionsdagar för de nya eleverna. Under de här dagarna har vänelever och tutorer en viktig roll när eleverna lär känna varandra genom olika gruppaktiviteter. Årsplanering:Fundera på hurdan verksamhet ni vill ha och vilka mål ni vill nå. Gör sedan upp en årsplan på vad ni ska göra och när – gärna med en bred variation på evenemangen.

Förslag på verksamhet

Augusti:

• Vi tar emot de nya eleverna

• Vi ordnar introduktionsdagar

• Vi gör vår vänelevs-, eller tutorverksamhet synlig i skolan

• Vi är med och utlyser Skolfreden

September–december:

• Vi ordnar gemensamt program enligt vår verksamhetsplan

• Vi besöker klasserna

• Vi hittar på verksamhet i skolan som gör det lätt för nya och gamla elever att träffas och umgås

Januari–februari:

• Vi firar vändagen

• Vi ordnar gemensamma program

Mars–april:

• Vi besöker klasser för att värva nya vänelever/tutorer

• Vi deltar i utbildningen av de nya väneleverna/tutorerna

Maj:

• Vi träffar nästa läsårs nya elever

• Vi utvärderar verksamheten

• Vi firar avslutning och får intyg

• Verksamheten fungerar parallellt med både gamla och nya vänelever/tutorer

Skol- och dagisfred för alla!

Skolfreden utlyses i skolorna i början av varje läsår. Målsättningen med utlysningen är att påminna om att alla i skolan har rätt till en trygg och jämlik inlärningsmiljö. Samtidigt vill man uppmärksamma skolans psykiska och fysiska säkerhet. Förmågan att fungera i grupp övas upp redan i dagisåldern, därför har Dagisfreden utvecklats som en del av Skolfredsprogrammet.

Skol- och dagisfreden 2025–2026

Skolfreden utlyses i Harjavalta den 28 augusti. Du kan följa sändningen av skolfredsevenemanget direkt på Yle Arenan. Eleverna har valt ”modigare tillsammans” som skolfredstema för läsåret.

En skola som upplevs trygg

Idén med skolfredsprogrammet är att åstadkomma en skola som upplevs trygg i psykisk, fysisk och social bemärkelse. Det centrala är att skolelevernas har en aktiv roll i processen. Målet är att främja samhörighetskänslan och jobba för en god atmosfär i skolan. Ingen ska bli mobbad, ingen lämnad ensam utan varje elev ska varje dag känna sig som en accepterad och viktig del av skolan.

Ett stort skolfredsevenemang löper som en stafettpinne från en ort till en annan. Den organisation som lokalt är ansvarig för arrangemangen väljer en arbetsgrupp som planerar hur Skolfreden ska utlysas och hur programmet ska byggas upp under läsåret. I arbetsgruppen ingår alltid flera elever och representanter för lärarna, skolväsendet och kommunen samt andra samarbetsparter.

Skolfreden genomförs som ett samarbete mellan Polisen, Suomen Vanhempainliitto, Utbildningsstyrelsen, Mannerheims barnskyddsförbund och Folkhälsan.

Stöd efter mobbning

Då mobbning förekommit behövs stöd och efterarbete, för både individer och grupper. En målsättning med efterarbete är att ge mobbningsutsatta stöd i att komma vidare och att gruppen skall kännas trygg igen. Folkhälsan erbjuder två avgiftsfria material för efterarbete vid mobbning, Hur går vi vidare? och Fri från mobbning.

Hur går vi vidare – betydelsen av stöd och bemötande efter mobbning i skolan

I det mobbningsförebyggande arbetet ingår en beredskap i att jobba ingripande, så att man vet hur man ska agera när mobbning förekommer. Men hur ska vi jobba när mobbningen avtagit eller upphört? Vad ska man tänka på när man möter individer som varit utsatta eller grupper där det förekommit kränkningar och mobbning?

Hur går vi vidare? riktar sig till vuxna som möter barn och unga med erfarenhet av mobbning. Materialets målsättning är att bidra med stöd i bemötandet av individer och grupper. Att ingen ska bli ensam, utan få stöd och kunna gå vidare med sina erfarenheter. Efterarbete kan också vara ett förebyggande arbete för välmående och återhämtning.

Materialet har utarbetats i samarbete mellan Folkhälsan, stödcentret Valopilkku och kompetenscenter Nuoska med målsättningen att lyfta fram betydelsen av efterarbete vid mobbningssituationer.

Materialet är avgiftsfritt och finns tillgängligt nedan:

Hur gå vidare-materialet

Fri från mobbning

Personer som varit utsatta för mobbning behöver ofta stöd för att bearbeta sina upplevelser. Även anhöriga till utsatta kan behöva stöd. Fri från mobbning är en metod för rehabilitering efter mobbningsupplevelser. Metoden baserar sig på kamratstöd och riktar sig till unga från 15 år och uppåt. Modellen grundar sig på stödcentret Valopilkkus metod Vahvuudet esiin – kiusaamisen jälkihoitomalli.

Vi erbjuder gruppledarutbildning i Fri från mobbning. Genom att delta i utbildningen får deltagaren handledarmanualen och färdigheter att agera som en grupphandledare för en Fri från mobbning-kamratstödsgrupp.  Grupphandledaren behöver inte ha någon särskild utbildningsbakgrund, rollen som handledare passar för dig som inom jobbet eller på fritiden möter unga som har upplevt mobbning.

Grupphandledarutbildningen omfattar en dag och är avgiftsfri. Utbildningen erbjuds en gång i året men kan arrangeras för enskilda grupper vid behov. Ta gärna kontakt för mera information.

Kontakt

Sara Sundell

Sakkunnig i jämställdhet och jämlikhet

Sakkunnig

Nyland

050 514 1818