Mobbningsförebyggande inom idrott

Trygg idrott för alla

Du som idrottar ska känna dig välkommen i ditt lag och i din förening. Att jobba mobbningsförebyggande inom idrotten är viktigt både med tanke på den som idrottar och för lagandan.

Vill din förening eller grupp gratis ta del av kunskapsrika och diskussionsbaserade föreläsningar om teman som berör en trygg barnidrott? För bokningar, frågor och mer info, ta kontakt via Kontakta-knappen nedan.

Idrott ska kännas meningsfullt och sprida glädje. Idrott kan ge vänner för livet och utveckla förmågor som man har nytta av i många sammanhang.

Men idrotten är inte immun mot kränkande behandling och mobbning. Syftet med att jobba mobbningsförebyggande inom idrotten är att alla barn och unga som idrottar skall känna sig trygga i sitt lag, sin grupp eller sin förening.

Det är viktigt att alla vet att det är de vuxna som har ansvar att lösa situationer då det förekommer mobbning och kränkningar bland barn och unga, eller mellan vuxna och barn/unga.

Kommande kurser och evenemang

Om inga kurser visas så finns det inga insatta just nu. Kontakta gärna personen längst ned på sidan om du önskar att något ordnas i din region.

4 st. i

Material

Dialogduken är ett verktyg för föreningsverksamma. Med hjälp av den kan ni föra ett bra samtal om värderingarna i föreningen. Dialogduken handlar om de värderingar och det klimat som föreningen vill utveckla och stå upp för. Övningen utgår från en duk med tydliga uppgifter och frågor.

Dialogduken med instruktioner kan beställas per e-post: tryggidrott@folkhalsan.fi eller laddas ner för utskrift här. 

Dialogduk för utskrift 

Trygg och trivsam idrott för barn och unga
en guide till tränare och ledare med tips och övningar

Idrottsförälder – vad är det?
En guide till vårdnadshavare inom barn- och ungdomsidrott

Information och material på finska (t.ex. Trivselenkäter) finns på Mannerheims Barnskyddsförbunds sida.

Idrotten skall erbjuda en trygg social miljö där barn och ung­domar kan utvecklas samt vara delaktiga i hur verksamheten utformas. Föreningen kan använda trivselenkäten för att kartlägga trivseln bland de aktiva i laget eller träningsgruppen. Kartläggningen kan till exempel genomföras vid säsongsslutet för att utvärdera verksamheten.

Ni har också möjlighet att kartlägga trivseln bland vårdnadshavarna till de aktiva i föreningen genom Trivselenkäten för vårdnadshavare.

Här finns övningar som lag och grupper kan göra för att stärka sammanhållningen. Samarbetsövningarna är en kombination av praktiska aktiviteter och reflektioner, man arbetar både med kroppen och med hjärnan. Reflektionen efteråt är en del av samarbetsövningen.

Samarbetsövningar

Folkhälsan och Svenska Yles Hajbo producerar korta videor med tips på hur ni skapar en bra laganda, intervjuar idrottare och filmar en expert som svarar på kvistiga frågor på temat.

Frågor och svar

Med diskriminering avses att en person behandlas sämre än någon annan i samma situation utifrån till exempel personens ålder, etniska eller nationella ursprung, språk, religion, övertygelse, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön eller könsidentitet. Diskriminering sker när någon med högre status eller auktoritet missgynnar någon med lägre, t.ex. om en tränare behandlar en idrottare illa utifrån något av ovanstående förhållanden. Läs mer i diskrimineringslagen.

När kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna sker mellan lagkamrater, träningskamrater eller mellan andra som har samma officiella status eller auktoritet, pratar vi om trakasserier. Vid oönskade sexuella inviter, anspelningar, skämt, insinuationer m.m. pratar man om sexuella trakasserier

1. Prata med en vuxen du litar på (det kan till exempel vara din mamma, pappa, en tränare, en förälder till en kompis eller en lärare).

2. Du kan också berätta för en kompis och be att den berättar för någon vuxen, ifall du själv inte vågar eller vill göra det.
3. Berätta gärna också för den vuxna vad du skulle önska att man gjorde åt saken. Ibland kanske den vuxna vet precis vad som behöver göras, men ibland kan man behöva säga till hur man vill att situationen ska hanteras.
4. Om du upplever att den vuxna inte tar dig på allvar så försök ändå att berätta igen, kanske för någon annan, tills du hittar någon som lyssnar.

Kom ihåg!
- Din känsla kan inte vara fel, den ska tas på allvar.
- Du har alltid rätt att må bra och känna dig välkommen i din förening eller ditt lag. 

Akuta skedet

1. Lyssna på vad barnet/ungdomen har att berätta, vad det upplever och hur det mår.
2. Ta det barnet/ungdomen berättar på allvar.
3. Tala öppet med barnet/ungdomen om hur du går vidare och varför. Lyssna till barnets/ungdomens önskemål och ta det i beaktande så långt du anser att det är möjligt.
4. Vänd dig till den vuxna som ansvarar för ditt barns aktivitet i föreningen, d.v.s. tränaren, lagledaren eller någon motsvarande. Fråga om föreningen har en handlingsplan för hur de hanterar kränkningar. Om de inte har en, diskutera tillsammans hur ni går vidare.
5. Om den som utsatt ditt barn är den ansvariga tränaren/ledaren, prata direkt med personen i fråga eller, om det är av allvarligare art, kontakta föreningens/sektionens styrelseordförande.
6. Följ hela tiden upp med barnet/ungdomen och föreningen om situationen förändras eller fortgår.

Förebyggande och uppföljande insatser
7. Försök vara närvarande vid träningar och tävlingar/matcher för att se och höra vad som händer. Föreslå förändringar om du ser att någon särskild situation verkar otrygg. Hur kunde situationerna göras tryggare? Diskutera med andra föräldrar och med ledarna.

Främja ett gott klimat
8. Kom ihåg att reagera på ALLA kränkningar som du ser och hör, både bland de aktiva och bland åskådare. Genom att diskutera, reagera och markera kan alla hjälpas åt att skapa ett gott och stödjande klimat.
9. Tänk på att du är en förebild. Hur du själv pratar om idrotten och om andra personer och hur du agerar i idrottssammanhang har betydelse för hur barn och ungdomar runt omkring dig agerar. 

Akuta skedet

1. Om du ser det – ingrip genast! Förklara varför beteendet är fel och tala om hur man gör i stället. Om möjligt och vid ett lämpligt tillfälle, prata i enrum med det barn eller den ungdom som mobbat.
2. Om ett barn eller en ungdom kommer till dig: lyssna på vad barnet/ungdomen har att berätta, vad det upplever och hur det mår.
3. Ta det barnet/ungdomen berättar på allvar.
4. Tala öppet med barnet/ungdomen om hur du går vidare och varför. Lyssna till barnets/ungdomens önskemål och ta det i beaktande så långt du anser att det är möjligt.
5. Om föreningen har en handlingsplan/åtgärdstrappa mot kränkningar, följ den. Om inte, kontakta någon ur styrelsen för att få råd. Diskutera med en ledarkollega om du har en, så att ni kan stödja varandra.
6. Kontakta vårdnadshavarna och berätta vad som har hänt samt informera om hur ni i föreningen agerar. Om ni har en handlingsplan/åtgärdstrappa så informerar ni om den.
7. Prata med den/de som utfört kränkningen om vad du konkret har sett och hört, ju konkretare desto bättre. Förklara att det inte är acceptabelt och varför. Kontakta vårdnadshavare och berätta vad som hänt, hur ni agerat och kommer att agera framöver. Om ni har en handlingsplan/åtgärdstrappa så informerar ni om den.
8. Följ upp situationen, både med den som blivit utsatt och den som har utsatt, för att se om situationen förändras eller fortgår.

OBS! I en mobbningssituation för man separata samtal med den utsatta och den som utsätter, aldrig tillsammans. Anledningen är att det finns en ojämlikhet i makt mellan parterna och den ojämlikheten finns med även i samtalet. Risken är då stor att den utsatta inte vågar säga precis hur den upplever saker. Om det däremot handlar om konflikt mellan två jämnstarka parter, då kan man t.ex. ha ett s.k. medlingssamtal tillsammans.

Förebyggande och uppföljande insatser
9. Gör förändringar om du ser att någon särskild situation verkar otrygg. Hur kan situationerna göras tryggare? Genomför förändringen och följ upp, blev det bättre? Diskutera med andra ledare, styrelse och vårdnadshavare.
10. Fråga de aktiva om det finns otrygga platser och/eller situationer? Finns det saker de vill förändra? Åtgärda och följ upp.
11. Initiera att ni gör åtgärdstrappor/handlingsplan i föreningen om det inte finns. På så sätt blir det lättare att agera nästa gång en otrygg situation uppstår. Folkhälsans material Dialogduken är till hjälp i den gemensamma dialogen inom föreningen och om man vill bygga upp en handlingsplan. Det går också att kontakta tryggidrott@folkhalsan.fi för hjälp.

Det här kan du göra för ett gott klimat
12. Kom ihåg att reagera på ALLA kränkningar som du ser och hör, både bland de aktiva och bland åskådare. Genom att vara konsekvent och diskutera, reagera och markera visar du vilket sorts beteende som accepteras och inte.
13. Tänk på att du är en viktig förebild. Hur du själv pratar och agerar har stor betydelse för hur barn och ungdomar runt omkring dig agerar. 

  1. Om du ser/hör: tala om för den vuxna vad du sett/hört, hur du ser på det och hur du vill att man agerar i stället. Om det finns en handlingsplan/åtgärdstrappa, följ den!
  2. Om kränkningen är av allvarligare art eller om beteendet fortgår, kontakta styrelsen. Vårdnadshavarna informeras senast i detta skede.
  3. Styrelsen ska fatta beslut om vilka åtgärder som vidtas.
  4. Följ aktivt med och agera genast om nya kränkningar sker.

Akuta skedet

1. Undersök vad som redan har blivit gjort.
2. Om ni har en handlingsplan/åtgärdstrappor inom föreningen, följ den!
3. Om kränkningar fortgår eller är allvarliga, ta upp det i styrelsen. Fatta beslut om hur ni anser att situationen ska hanteras. Var i kontakt med den ansvariga ledaren och eventuellt vårdnadshavare och berätta hur ni kommer att gå vidare.
4. Följ upp genom regelbunden kontakt med den ansvariga ledaren.
5. Brottsliga handlingar ska naturligtvis polisanmälas.

Förebyggande insatser
6. Gör en kartläggning bland de aktiva, hur trivs man i föreningen, vad känns tryggt/otryggt, vad skulle man vilja förändra (på Folkhälsans webbsida finns t.ex. en trivselenkät riktad till de aktiva). Åtgärda.
7. Gör upp handlingsplaner/åtgärdstrappor för hur kränkningar hanteras, steg för steg, inom föreningen. Gör en plan/trappa som gäller för ledare, en för vårdnadshavare och en för aktiva.
8. Informera samtliga tränare, ledare, vårdnadshavare och aktiva om att handlingsplanen finns och hur den ser ut.

Främjande insatser
9. Definiera begreppen inom styrelsen: vad är mobbning, kränkande behandling, diskriminering m.m.?
10. Fundera kring föreningens värden, hur vill vi att de aktiva ska uppleva vår förening? Vad finns vi till för och vad är vårt syfte? Gör upp en värdegrund för hela föreningen. Folkhälsans material Dialogduken är till hjälp i det gemensamma samtalet kring värdegrunden inom föreningen, samt om man vill bygga upp en handlingsplan.
11. Kommunicera ut värdegrunden till ledare, vårdnadshavare och aktiva och stäm av varje beslut och åtgärd mot värdegrunden: gör vi det vi säger att vi ska göra? 

Toppning innebär att någon, oftast tränare och/eller lagledare, väljer ut den eller de i ett lag eller en grupp som presterar bäst. De bästa spelarna/idrottarna får fördelar som de andra i laget/gruppen inte får. De kan till exempel få spela/delta i en match/tävling som alla inte får spela/delta i, få mer speltid än andra eller få välja position eller startordning. 

Ledare: Idrottsledarens roll är alltid viktig inom all idrott, men för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir ledaren extra viktig.

Boken ”Dolda utmaningar – om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar” ger inspiration, tips och råd om hur man bemöter barn och ungdomar med adhd och andra osynliga funktionsnedsättningar inom idrotten.

Bl.a. följande tips riktas till idrottsledare och tränare som möter barn och unga med NPF:

  • Stäm av med föräldern hur barnet fungerar.
  • Se till att alla barn får lyckas på varje träning.
  • Satsa på positiv förstärkning av det rätta beteendet.
  • Strukturera vardagen och träningen.
  • Var förutsägbar.
  • Håll dig alltid till planen.
  • Håll dig lugn och samlad.
  • Påminn och upprepa, det kan aldrig bli övertydligt.
  • Påminn och rätta med glimten i ögat.

Föräldrar: Några tips till föräldrar till idrottande barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

  • Lyssna på barnet så du vet hur det tänker och funderar i idrottssituationer.
  • Välj dina strider! Det får inte bli för mycket nej och negativ uppmärksamhet.
  • Låt barnet lyckas, slösa med beröm.
  • Förbered alla på hur ditt barn fungerar.
  • Boka möten med tränare, ledare med flera. Tränarna är ofta vanliga föräldrar som inte känner till hur barn med NPF fungerar. Berätta att NPF är en funktionsnedsättning, att det inte handlar om dålig uppfostran.
  • Glöm aldrig: du känner ditt barn bäst! Hjälp de andra att förstå.

Fler råd och idéer finns i boken om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och den går att ladda ner gratis från svenska Centrum för Idrottsforsknings webbplats.

Kontakt

    • Karin Storbacka

      Projektledare Trygg idrott

    • tfn:
      044 788 6309

    • Kontakta