Unga omsorgsgivare

Unga omsorgsgivare

"Hur har du det?" & "Vad kan jag göra för att hjälpa dig?" De här två frågorna vill unga omsorgsgivare att vuxna ställer dem så att de ska få en chans till rätt stöd och hjälp. Unga omsorgsgivare önskar bli identifierade och att vuxna lyssnar på dem. Folkhälsan arbetar för att sprida information om denna, hittills osynliga, grupp barn och ungdomar i vårt samhälle.

Vem är det?

Unga omsorgsgivare är barn och unga under 18 år som p.g.a. olika omständigheter bär ansvar för vård, omsorg, assistans och andra slag av stöd till familjemedlem eller någon annan närstående.

Barn som anhöriga är de barn som har en närstående med någon form av funktionsnedsättning. En del av dem är unga omsorgsgivare.

Unga omsorgsgivare finns skolorna, inom fritids- och ungdomsverksamhet, konfirmandundervisningen, sociala medier, på alla ställen där det finns barn och unga.

Och på alla de platserna behöver det finnas vuxna som kan känna igen dem, bry sig om dem, ställa de rätta frågorna och ha verktyg för att stöda och hjälpa dem.

Berättelsen om Axel - en ung omsorgsgivare (video, på kommande)

Unga omsorgsgivare önskar bli identifierade – det betyder att vi behöver ha kunskap om dem och verktyg för att identifiera dem.

Unga omsorgsgivare önskar stöd – sådant stöd som hjälper dem och som gör att deras vardag blir bättre och lättare.

Unga omsorgsgivare önskar att vi lyssnar på dem – vi ska inte anta att vi vet vad de behöver utan vi ska fråga och sedan lyssna.

Vardagen rullade på, jag tänkte inte på att jag bar ett för stort ansvar där hemma. Men oron för mamma blev värre och eftersom vi inte talade om situationen hemma, så kände jag mig väldigt ensam. Ångesten var stor. Jag började fundera på om det på något sätt var mitt fel att mamma var sjuk. Om jag bara hade varit snällare, duktigare så kanske hon inte hade insjuknat.

- Anna

Information om unga omsorgsgivare (video, på kommande)

Vad gör de?

Unga omsorgsgivare kan bära ansvar för vård, hushållssysslor, familjens ekonomi och planering samt hur någon i familjen eller hela familjen mår. De kan hjälpa någon närstående med hens personliga hygien eller att få på sig kläder. Syskon kan bära ansvar för ett annat syskon, då föräldrar inte klarar av det.

Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa bär ofta ansvar utan att berätta det för någon, av kärlek till sin närstående, kanske av rädsla för att föräldern eller familjen ska bli utpekade. Oro för att mista sin familj kan också ligga bakom oviljan att prata om sin situation.

Hur påverkar ansvaret unga omsorgsgivare?

Skolgång, vänskapsrelationer, fritidsintressen och barnets utveckling kan påverkas negativt då unga bär ansvar för vård och omsorg.

Många unga omsorgsgivare säger ändå att det finns mycket positivt i deras liv och detta stöds av forskning. Relationerna inom familjen kan vara nära och goda. Unga omsorgsgivare kan känna sig viktiga och uppskattade och att deras insats gör skillnad. De får kunskaper och förmågor som de har nytta av och som de känner sig stolta över.

Då familjen får det stöd och den hjälp som behövs och den unga inte bär ett för stort ansvar kan allt det positiva överväga det negativa.

Folkhälsan arbetar för att sprida information om unga omsorgsgivare. I samverkan med andra organisationer skapar vi verktyg för att identifiera dem och metoder för att nå dem. Det behöver också utvecklas stöd i samverkan med unga omsorgsgivare – sådant stöd de behöver och vill ha.

Läs mera

I Finland uppskattas antalet unga omsorgsgivare vara ca 20 000, en siffra som baserar sig på data från FPA  i kombination med data från andra länder. I Sverige, Schweiz och Storbritannien och i andra länder uppges andelen vara 2–8 %, siffror som är baserade på undersökningar eller uppskattningar.

I THLs undersökning Hälsa i skolan 2019 besvarade eleverna i högstadiets årskurs 8-9 och andra stadiets årskurs 1-2 följande fråga:

”Hjälper eller vårdar du en familjemedlem eller annan närstående som har till exempel en allvarlig sjukdom eller skada eller som är mycket gammal?”

6,3 % svarade att de hjälper och vårdar varje dag, nästan varje dag och varje vecka.

Vi behöver veta mera om de här barnen och ungdomarna. Vilka uppgifter har de, hur mycket ansvar bär de, hur påverkar ansvaret och uppgifterna deras skolgång, kamratrelationer eller fritid?

Vad behöver de för hjälp och stöd och vad behöver deras familjer för hjälp så att de ungas liv och framtid inte påverkas på ett negativt sätt?

Frågorna är många och svaren får vi vänta på ännu.

Definition

”Unga omsorgsgivare är barn och unga personer under 18 år som bär eller är beredda att bära ansvar för vård och omsorg, assistans eller stöd till en annan familjemedlem. De utför, ofta regelbundet, betydande eller omfattande vård och omsorgsuppgifter och tar på sig ansvar på en nivå som vanligtvis skulle associeras till en vuxen.

Personen som får vård och omsorg är ofta en förälder men kan vara ett syskon, en far- eller morförälder eller någon annan släkting som har funktionsnedsättning av något slag, har någon kronisk sjukdom, psykisk ohälsa eller något annat tillstånd som är kopplat till ett behov av vård och omsorg, stöd eller tillsyn.”

– Professor Saul Becker vid University of Sussex, Storbritannien

 

Young carers are children and young persons under 18 who provide, or intend to provide, care, assistance or support to another family member. They carry out, often on a regular basis, significant or substantial caring tasks and assume a level of responsibility which would usually be associated with an adult.

The person receiving care is often a parent but can be a sibling, grandparent or other relative who is disabled, has some chronic illness, mental health problem or other condition connected with a need for care, support or supervision.”

– Professor Saul Becker, University of Sussex, UK

Information om enkät

Under sommaren 2020 får deltagare i konfirmandundervisningen inom Borgå stifts församlingar kunskap om vad det innebär att vara ung omsorgsgivare.

Det sker via ett föreläsningsmaterial som församlingarna fått, där filmen Berättelsen om Axel ingår. Församlingarna kan välja att presentera materialet själva eller att använda sig av den färdigt inspelade föreläsningen som gjorts enkom för dem. Församlingarnas personal finns som stöd och kan svara på frågor samt ge tips på var man kan få hjälp och stöd.

Därefter får både konfirmander och hjälpledare möjlighet att besvara en enkät om att bära ansvar för vård eller omsorg för någon i deras närkrets.

Materialet och enkäten har kommit till i ett samarbete med Kyrkostyrelsens svenska avdelning.

I flera länder, bl.a. Storbritannien, Schweiz och Sverige är unga omsorgsgivare/young carers kända begrepp. Där finns forskningsresultat som bl.a. visar ungefär hur många unga omsorgsgivare det finns, vem de vårdar, hur ansvaret för vård och omsorg påverkar deras liv och vilka slag av stöd och hjälp de behöver. I många länder finns också stödverksamhet, t.ex. Young Carers Centers i Storbritannien. Eftersom vi i Finland ännu inte har metoder för att identifiera unga omsorgsgivare, finns det än så länge rätt lite verksamhet som riktar sig specifikt till dem.

Vi vet ändå att unga omsorgsgivare finns också hos oss. De finns i skolorna, inom hobbyverksamhet och också inom kyrkans verksamhet för unga. Vi behöver veta mer om dem!

För att synliggöra unga omsorgsgivare och för att få någon uppfattning om situationen för dem i Finland utarbetade Projekt Jangsterit från Närståendevårdarnas förbund i samarbete med de finska församlingarna inom Esbo kyrkliga samfällighet ett material och en enkät inför konfirmandundervisningen 2018. Ungdomar inom konfirmandundervisningen fick möjlighet att besvara en enkät. Projektet Alisa i Joensuu-regionen och Folkhälsan följde upp genom att göra motsvarande sommaren 2019.

Enkäterna görs anonymt och det finns ingen möjlighet att identifiera enskilda svarare.  Statistiken och analyserna av enkäten görs av Tammerfors universitets tietopalveluyksikkö TUPA för alla regioner. Resultaten samlas och används för att belysa unga omsorgsgivares situation i Finland och ge underlag att utveckla olika former av stöd. En förhoppning är att forskare skulle intressera sig för denna grupp.

För att säkerställa att enkäten som gjordes i Esbo sommaren 2018 utfördes på ett forskningsetiskt riktigt sätt sändes den för förhandsgranskning till Nuorisotutkimusseuras forskningsetiska råd för utlåtande, där den godkändes. Enkäterna 2020 utförs på samma vis och med samma riktlinjer. Det forskningsetiska rådet har tillfrågats också i år och ansett att utlåtandet från år 2018 räcker till.

Kontakt

    • Jonna Skand

      Sakkunnig närståendevård, Nyland

    • tfn:
      046 810 5037

    • Kontakta