Hannah förstår sig själv bättre efter adhd-diagnos och coachning

Det började med att hon bokade tid hos Folkhälsans terapeut Jannike Rosenholm för att tala om sin stress, och en första screening visade att det var värt att gå vidare med en utredning.

– Hon frågade om jag funderat på adhd, och det hade jag. Möjligheten att jag hade adhd lyftes fram i en trygg miljö, och jag kände att det inte var något fel på mig.

Svårigheter efter flytten hemifrån

Hannah Gustafsson var ett aktivt barn som växte upp på en bondgård på Kimitoön. Hon hade svårt att sitta stilla långa stunder. Som vuxen har hon lärt sig att varva ner, men koncentrationen är fortfarande en utmaning.

– Jag trodde länge att mina svårigheter berodde på min dyslexi. Hemma fick jag stöd, men när jag flyttade insåg jag hur svårt det var att fokusera.

Under sina marknadsföringsstudier på Novia kämpade hon med att sitta still och få uppgifter gjorda, trots att hon kunde hyperfokusera på böcker i flera timmar. Självkritiken växte – något som är vanligt bland kvinnor med adhd. När hon senare fick ett jobb och började jobba hemifrån blev koncentrationssvårigheterna en stressfaktor.

Jakt på dopamin

När terapeuten Jannike Rosenholm kartlade Gustafssons målsättningar inleddes en coachningsprocess som hjälpte henne att förstå sig själv och hantera vardagens utmaningar.

Hos Folkhälsan kan unga upp till 29 år få kostnadsfri neuropsykiatrisk coachning, även utan diagnos. Det räcker att man har utmaningar eller drag som påminner om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet är att stärka självkännedomen och därigenom hitta strategier för en smidig och fungerande vardag.

– Adhd gör att man ständigt söker dopaminkickar. I coachningen använder vi den kunskapen. Något så enkelt som att få skrynkla ihop en post-it-lapp efter en avslutad uppgift kan ge en liten belöning och stärka motivationen, säger Rosenholm.

Många med adhd har svårt med planering och tidshantering.

– Vi jobbar tillsammans för att tydliggöra mål och uppgifter, hitta sätt att hålla motivationen uppe och gör uppgifter mer hanterbara. Det kan handla om att öva kalenderanvändning, använda post-it-lappar, uppskatta hur lång tid en uppgift tar, tidsbegränsa arbetet, dela upp större uppgifter i mindre delar och belöna sig själv, förklarar Rosenholm.

Musik och variation hjälper

Hannah Gustafsson har fått bättre självinsikt och verktyg för vardagen.

– Jag varierar var jag sitter. Mitt examensarbete skrev jag ofta på golvet med allt utspritt omkring mig och musik på hög volym.

Hon har också lärt sig att be om stöd.

– Jag skickade ofta mitt examensarbete till min syster under skrivprocessen. Människor mår ofta bra av att hjälpa andra.

För att komma i gång med hushållssysslor lyssnar hon på ljudböcker och poddar.

– Rutiner kan vara tråkiga, men genom att variera belöningen höjer man dopaminnivån och gör dem lättare att genomföra.

Klarar sig utan medicin

Efter avslutad coachningsprocess gick Hannah två gånger till en psykiater som gjorde en utredning och mycket riktigt gav henne diagnosen adhd.

– Men jag har inget behov av medicin. Coachningen gav mig språket och verktygen för att hantera det som förr var svårt.

Hon hoppas att fler får tillgång till coachning innan medicinering blir det enda alternativet.

– För en del är medicin viktigt, men för mig räckte det här. Min hjärna fungerar som den gör – och vad är egentligen normalt?

Psykoedukation erbjuds sällan

Allt fler barn och vuxna får neuropsykiatriska diagnoser, men få får utbildning i vad det innebär och hur man hanterar utmaningarna.

– Många får bara en diagnos och (eventuellt) medicin. Men genom det psykoedukation lär man sig förstå sin neurotyp, vilka styrkor och utmaningar den innebär och hur man kan utveckla en vänligare inre röst. Det är viktigt, eftersom ett barn som ofta fått kritik, ofta fått höra orden ”om du bara kunde ...” ofta har utvecklat en rätt hård inre kritiker, säger Rosenholm.

NPF är något man lever med hela livet, men med rätt verktyg kan man hantera utmaningarna och dra nytta av sina styrkor. Livsförändringar kan dock föra med sig nya svårigheter.

– Ofta inser man inte att de nya utmaningarna hänger ihop med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, säger Rosenholm.

Rätt miljö gör skillnad

I coachningen på Folkhälsan hjälper man klienterna att identifiera sina styrkor och fundera på hur omgivningen påverkar dem.

– I rätt miljö kan en person med adhd verkligen blomstra. Ber du en fisk att klättra i träd misslyckas den. Sätter du den i vatten är den fantastisk. I skolan trycks vi ofta in i samma form, där stillasittande och koncentration värderas högt, säger Rosenholm.

Förstår och förklarar sig själv bättre

Hannah Gustafsson har lärt sig mer om sitt sätt att fungera och hur hon kan kommunicera det.

– Jag kan vara väldigt social, men plötsligt tar mitt sociala batteri slut och jag blir tyst. Nu kan jag förklara det, och folk brukar förstå.

Hon har också blivit snällare mot sig själv.

– Min självbild har blivit så mycket bättre. Jag vågar ta plats och ser min potential i stället för att trycka ner mig själv.

Hon har just tagit sin tradenomexamen från Novia och söker nu jobb inom marknadsföring. Att ha lärt känna sig själv innan arbetslivet känns som en stor fördel.

– Jag kan berätta för en arbetsgivare: ”Jag kan ge det här och göra det här, om jag bara får det här.” Jag har inget att skämmas för utan jag jag är stolt över hur bra jag lärt känna mig själv och mina styrkor!

Text: Hanna Rundell
Foto: Linda Svarfvar