Folkhälsan
Svartvit bild av en ung pojke som får stöd av en vårdare vid en abacus (kulram). Vårdaren, klädd i traditionell sjuksköterskeuniform, ler och hjälper pojken med övningen. Bilden illustrerar Folkhälsans tidiga insatser för barn med särskilda behov, särskilt genom den vårdavdelning och poliklinik som inrättades vid Barnavårdsinstitutet under 1950-talet.

Vår historia

Folkhälsans historia sträcker sig över mer än ett sekel. Från våra första steg som en pionjär inom folkhälsa till dagens breda verksamhet, har vi alltid drivits av en vilja att förbättra människors livskvalitet. Genom decennier av förändringar har vi fortsatt att växa, utvecklas och skapa en trygg och hälsofrämjande framtid för alla.
Ett svartvitt foto av Jenny Florin till vänster, klädd i en mörk klänning med pärlhalsband, och Ossian Schauman till höger, sittande vid ett mikroskop i en laboratoriemiljö. Bilden symboliserar deras bidrag till grundandet av Folkhälsan – Florin genom sin donation och Schauman som organisationens första ordförande.

En vision om bättre hälsa

Folkhälsan grundades 1921 för att stärka den finlandssvenska befolkningens hälsa genom både forskning och praktiska åtgärder. Organisationens rötter går tillbaka till 1911, då Jenny Florin donerade pengar till Svenska litteratursällskapet för att främja medicinsk forskning. Donationen lade grunden för Florinska kommissionen, vars arbete belyste behovet av insatser för folkhälsan. Under ledning av Ossian Schauman, Folkhälsans första ordförande, omvandlades kommissionens idéer till verklighet. Schauman betonade vikten av att kombinera vetenskap med praktiskt arbete för att förbättra både fysisk och psykisk hälsa i Svenskfinland. Denna vision blev kärnan i Folkhälsans arbete, som kom att präglas av kompetens, engagemang och omsorg.

Ett svartvitt foto som visar en hälsosyster vid ett skrivbord som skriver anteckningar, medan en ung flicka undersöks av en läkare i ett enkelt rum. En annan person står i bakgrunden med papper i handen. Bilden symboliserar hälsosystrarnas arbete i början av 1900-talet, där de reste till lokala byar och skolor för att erbjuda vård och utbildning.

Hälsosystrar och kampen mot tuberkulos

Hälsosysterverksamheten startade 1924 och blev en central del av Folkhälsans arbete för att förbättra hälsan i Svenskfinland. Rachel Edgren, en av de första hälsosystrarna, började redan 1921 i Vasa och spelade en nyckelroll i att etablera verksamheten. Hälsosystrarna anställdes av Samfundet Folkhälsan och skickades ut för att arbeta i olika regioner, där de gjorde hembesök, undervisade familjer i hygien och hälsa och samarbetade med skolor för att väga och mäta barn. Lokalföreningarna, som började grundas redan 1921, spelade en viktig roll i att stötta hälsosystrarnas arbete och sprida Folkhälsans budskap. De organiserade föreläsningar, delade ut informationsmaterial och hjälpte till att skapa kontakt mellan hälsosystrarna och lokalbefolkningen. Tack vare detta kunde Folkhälsan nå ut till människor även i avlägsna områden, och arbetet mot sjukdomar som tuberkulos fick en stark förankring i lokalsamhällena.

En svartvit bild som visar en livlig simskola vid en strand, med många barn som leker i sanden och badar i vattnet. I bakgrunden syns en enkel byggnad och träd. Bilden symboliserar Folkhälsans tidiga arbete med simskolor på 1930-talet, som syftade till att öka simkunnigheten och minska drunkningsolyckor bland barn.

Sommarkolonier och simskolor

1927 startade Folkhälsan sin första sommarkoloni i Sibbo, med målet att ge barn från stadsområden möjlighet att vistas i en hälsosam miljö med frisk luft, näringsrik mat och fysisk aktivitet. Koloniverksamheten växte snabbt och fick en fast plats i Folkhälsans arbete, med fler kolonier som grundades under 1930-talet​. Samtidigt inledde Folkhälsan 1929 sina första simskolor i skärgården, bland annat i Kronoby, Pernå och Kimito. Simundervisningen syftade till att minska drunkningsolyckor, som vid denna tid var en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i kust- och skärgårdsområden. Simskolorna lärde inte bara ut simning utan också livräddning, vilket gjorde dem till en viktig del av Folkhälsans säkerhetsarbete​.

Ett svartvitt foto av Folkhälsans Barnavårdsinstitut från 1930-talet. Bilden visar en modern byggnad med stora fönster och en terrass där barn vistas i utelekhagar. I bakgrunden syns landskap och andra byggnader. Fotot symboliserar den tidiga satsningen på barns hälsa och välmående, med fokus på frisk luft och moderna vårdmetoder.

Barnavårdsinstitutet och mentalhygienisk byrå

År 1933 öppnade Folkhälsans Barnavårdsinstitut i Helsingfors, en utbildningsplats för barnsköterskor och stöd för familjer. Institutet kombinerade praktisk och teoretisk utbildning och var en föregångare inom modern barnavård. 1939 grundades den mentalhygieniska byrån för barn, som fokuserade på psykisk hälsa. Byrån hjälpte barn med psykiska och sociala problem samt deras familjer och lade grunden för modern barnpsykiatri i Finland.

Svartvit bild av en grupp barn som leker utomhus i vinterkläder. I bakgrunden syns en traditionell träbyggnad, troligen en barnträdgård eller lekskola. Bilden illustrerar Folkhälsans satsning på småbarnspedagogik under 1950-talet, då lekskolor och barnträdgårdar grundades i flera finlandssvenska orter.

Tidiga insatser för barnomsorg och fostran

Den första barnträdgården i Folkhälsans regi var en barnträdgård i Åbo, som Folkhälsan i Åboland tog över 1937 från General Mannerheims Barnskyddsförbund. Den första helt egna barnträdgården grundades därefter i Morby, Esbo 1939. I Österbotten startade Folkhälsan sin första barnträdgård i Kaskö 1946. Redan tidigare, 1938, organiserade hälsosyster Mary Riesenkampff i Vasa en så kallad lekpark – en övervakad utomhuslek för barn – vilket sedan också etablerades i Jakobstad, Gamlakarleby och Nykarleby​.

Ett svartvitt foto från en försäljningskampanj för Majblomman. Bilden visar kvinnor klädda i traditionella hattar som säljer majblommor från en hästvagn dekorerad med blommor. I förgrunden syns kunder som bidrar till insamlingen.

Majblomman som insamling för barnhälsa

Initiativtagare till Majblomman i Finland var Greta Klärich, men idén att sälja en nålförsedd blomma för välgörande ändamål kom ursprungligen från Sverige. Den första Majblomman såldes i Finland redan 1908. Folkhälsan samarbetade länge med Mannerheims Barnskyddsförbund kring försäljningen, men tog senare över hela ansvaret. Intäkterna har genom åren finansierat många projekt för barns hälsa, och en stor del av Folkhälsans simskoleverksamhet har möjliggjorts med hjälp av Majblomman.

En svartvit bild av hälsobåten Lyckoslanten med en sjöman stående på däck. Båten ligger förtöjd i en hamn med byggnader och skepp synliga i bakgrunden. Lyckoslanten, sjösatt 1948, var Folkhälsans första hälsobåt och användes för att nå avlägsna skärgårdsområden och erbjuda sjukvård och rådgivning.

Hälsosystrarnas insatser och Lyckoslanten

Under andra världskriget spelade hälsosystrarna en central roll i att stödja evakuerade barn och mödrar, både på krigssjukhus och i civilsamhället. Efter kriget lanserades hälsobåten Lyckoslanten 1948, som reste till avlägsna skärgårdsområden för att erbjuda vård och rådgivning. Hälsobåten blev en viktig symbol för Folkhälsans arbete.

Ett svartvitt porträtt av Barbro Reihe, klädd som Lucia med en ljuskrona av levande ljus på huvudet och en sidenklänning. Bilden symboliserar Luciatraditionen, som blev en viktig del av Folkhälsans insamlingskampanjer från 1949, där luciatåg och försäljning av luciamärken stödde barn och familjer i behov.

Luciainsamlingen i samarbete med Hufvudstadsbladet

År 1950 valdes Folkhälsans och Hufvudstadsbladets första officiella Lucia, Barbro Reihe, efter en omröstning bland tidningens läsare. Luciatraditionen hade dock inletts året innan, 1949, med den första Luciakortegen i Helsingfors. Intäkterna från luciamärken och evenemang gick till Folkhälsans verksamheter, och kampanjen blev snabbt en uppskattad tradition.

En svartvit bild av hälsobåten Gullkronan, förtöjd vid en brygga. En grupp människor har samlats på bryggan, och en liten pojke står i förgrunden och tittar mot båten. Gullkronan, sjösatt 1951, användes av Folkhälsan för att erbjuda sjukvård och tandvård till skärgårdsbefolkningen.

Hälsobåten Gullkronan

1951 sjösattes Gullkronan, en större och mer avancerad hälsobåt än Lyckoslanten. Med röntgen och tandläkarutrustning erbjöd Gullkronan vård till skärgårdens befolkning och genomförde över 77 000 tuberkulosundersökningar under sina första tio år.

Svartvit bild från 1950-talet som visar en grupp barnsköterskeelever i klassrumsmiljö vid Folkhälsans Barnavårdsinstitut. De är klädda i uniform med förkläden och rosetter och sitter på stolar med anteckningsblock, redo för undervisning. Barnavårdsinstitutet utbildade barnsköterskor och spelade en viktig roll i utvecklingen av vård och fostran för små barn i Finland.

Utökning av rådgivningar och utbildningar

Under 1950-talet expanderade Folkhälsan sina rådgivningar för mödrar och barn, samtidigt som utbildningarna för barnsköterskor förstärktes. Dessa insatser lade grunden för en modern vårdstruktur och bidrog till bättre hälsa och omsorg i hela Svenskfinland.

Svartvit bild av en skolklass där barnen entusiastiskt håller upp insamlingsmaterial och kuvert. En man i kostym står längst fram och visar upp affischen Barnen i skuggan, som var en insamling organiserad av Folkhälsan 1958. Kampanjen syftade till att öka medvetenheten om barn i behov av särskilt stöd och att samla in medel för deras vård och utbildning.

Stöd för barn med särskilda behov

Under 1950-talet började Folkhälsan systematiskt arbeta med barn med funktionsnedsättningar, särskilt barn med cerebral pares (CP). 1957 öppnade Folkhälsans CP-mottagning vid Barnavårdsinstitutet i Helsingfors, där barn med motoriska svårigheter fick diagnos, stöd och behandling. Insamlingen "Barnen i skuggan" (1958) gav ökade resurser till detta arbete.

Svartvit bild från 1960-talet som visar en formell sammankomst vid Folkhälsans Genetiska institut. En man står vid ett podium och håller ett anförande, medan flera personer sitter runt ett bord och lyssnar uppmärksamt. Institutet, grundat 1962, blev en pionjär inom forskning om ärftliga sjukdomar och genetisk rådgivning i Finland.

Folkhälsans Genetiska institut – banbrytande forskning

År 1962 grundades Folkhälsans Genetiska institut, en pionjär inom forskning om ärftliga sjukdomar i Finland. Institutet utvecklade metoder för genetisk rådgivning och kromosomdiagnostik och inledde flera internationella samarbeten. Under ledning av Albert de la Chapelle, institutets första chef, gjordes banbrytande upptäckter om kromosomavvikelser och genetiska sjukdomar. Denna forskning lade grunden för Folkhälsans nuvarande forskningscentrum.

Svartvit bild från en tandvårdskampanj i en skola under 1960-talet. En flicka ler medan hon lägger ett kupongkort i en mugg med texten "Aldrig mera tandvärk". En pojke bredvid håller en plastförpackning, och andra barn syns i bakgrunden i klassrumsmiljö. Kampanjen var en del av Folkhälsans arbete för att främja god munhygien och förebyggande tandvård bland barn.

Förebyggande tandvård – insatser för barnens hälsa

Under 1960-talet intensifierade Folkhälsan sitt arbete med att förbättra barns tandhälsa. Genom informationskampanjer i skolor och särskilda tandvårdsprogram minskade problemen med karies och andra tandrelaterade sjukdomar bland barn. Samarbeten med skolor och familjer bidrog till att skapa sunda vanor kring tandvård och stärkte det långsiktiga folkhälsoarbetet.

Svartvit bild från en föräldrakurs på 1970-talet, där en man övar på att bada en baby under handledning av två kvinnor. Kursen var en del av Folkhälsans satsning på att utbilda både mammor och pappor i barnavård, ett nytänkande initiativ för att stärka fädernas roll i familjelivet.

Stöd och rådgivning för familjer och ungdomar

Under 1960-talet lanserade Folkhälsan föräldrakurser för att ge familjer stöd i barnuppfostran och hälsa. En viktig nyhet var att även pappor inkluderades i kurserna, vilket var en nyskapande satsning för att öka fädernas engagemang i barnens vård och fostran​. (Bilden är från 1970-talet) Tonårspolikliniken, som öppnade 1960 i Helsingfors, var den första i sitt slag i Finland och erbjöd ungdomar medicinsk rådgivning och stöd. Under slutet av årtiondet började Folkhälsan även förespråka sexualundervisning i skolor, ett ämne som tidigare haft begränsat utrymme i den officiella läroplanen.

Ett barns hand placerar en grön kloss i en formbräda, en klassisk pedagogisk leksak. Bilden symboliserar lekotekets arbete med att främja barns utveckling genom lek och tillgång till anpassade leksaker.

Lekotek och habilitering

1971 öppnade Folkhälsan sitt första lekotek, där barn med funktionsnedsättningar kunde låna pedagogiska leksaker för att stimulera sin utveckling. Det blev en viktig del av habiliteringsarbetet, och verksamheten utökades med flera lekotek i Svenskfinland under följande decennier​. 1974 grundades habiliteringsavdelningen "Habben", där barn med cerebral pares (CP) och andra funktionsnedsättningar fick rehabilitering och terapi. Habben blev en statligt godkänd vårdinrättning och en central del av Folkhälsans stödverksamhet​.

Förebyggande insatser för en tryggare vardag

Folkhälsan intensifierade sitt förebyggande arbete, särskilt inom trafiksäkerhet och barnolycksfall. Trafikundervisning för barn blev en viktig del av verksamheten, med syfte att minska olyckor. Folkhälsan började också arbeta aktivt med drogupplysning, och under slutet av 1970-talet blev alkohol- och narkotikainformation en del av organisationens folkhälsoarbete.

Friskvårdsshow på ett torg, 1987. Instruktörer i färgglada träningskläder leder en uppvisning i gymnastik och rörelse, medan en Folkhälsan-husbil och informationsmaterial om friskvård, hälsa och miljö syns i bakgrunden. Publiken, bestående av både äldre och yngre, tittar på aktiviteten.

Friskvård och fysisk aktivitet blir en folkrörelse

På 1980-talet blev friskvård och motion en central del av Folkhälsans arbete. Flera program lanserades för att uppmuntra människor till rörelse och hälsosamma levnadsvanor. 1981 introducerade Folkhälsan babysim i Finland, inspirerat av tyska metoder. Babysimmet blev en del av en långsiktig satsning på barns motoriska utveckling och vattenvana​.

Två affischer från Folkhälsan med färgglad, handritad text. Den vänstra affischen har texten 'Vår miljö är vår hälsa' i form av ett träd med gröna blad och en orange kruka. Den högra affischen har texten 'Med Folkhälsan mot AIDS' i stora, färgglada bokstäver, med en telefonnummeruppmaning för att få mer information

Fokus på hälsa, miljö och samhällspåverkan

Folkhälsan startade AIDS-rådgivning på 1980-talet, vilket var en av de första informationssatsningarna om hiv och aids i Finland. Dessutom drev man kampanjer om sambandet mellan hälsa och miljö, vilket banade väg för hållbarhetsfrågor inom Folkhälsan​.

Svartvit bild från 1980-talet som visar en motionsgrupp för äldre. Deltagarna, som håller varandra i händerna i en cirkel, följer instruktörens rörelser med glädje. En bandspelare står på golvet, och i bakgrunden syns affischer med träningsinstruktioner. Bilden illustrerar Folkhälsans satsning på friskvård och motionsgrupper för äldre under 1980-talet.

Äldreomsorgen blir en del av Folkhälsans framtidsplaner

Under detta årtionde förstärktes Folkhälsans arbete för seniorer, med fokus på motionsgrupperoch klubbverksamhet. Diskussioner om framtida serviceboenden tog fart, vilket lade grunden för de Folkhälsanhus som senare etablerades på 1990-talet.

En forskare i skyddsvisir och labbrock arbetar i ett laboratorium med blått UV-ljus. Personen undersöker en upplyst platta under ett avancerat optiskt instrument. Bilden symboliserar vetenskapligt arbete vid Folkhälsans forskningscentrum.

Folkhälsans forskningscentrum

1994 grundades Folkhälsans forskningscentrum, som blev en ledande aktör inom genetik och folkhälsa. Centret bidrog till viktiga vetenskapliga framsteg, särskilt kring ärftliga sjukdomar och genetiska riskfaktorer. Forskningsverksamheten startade i Seniorhuset i Helsingfors och flyttade 2001 till Biomedicum Helsinki, vilket stärkte samarbetet med Helsingfors universitet.

Ett bildcollage som representerar Folkhälsanhusens verksamhet. Bilderna visar en ljus och modern samlingssal med äldre person som läser en tidning, en stadsbild med ett övergångsställe och Folkhälsanhuset i bakgrunden, en småbarnsfamilj vid en klättervägg, en äldre man och en kvinna som dricker kaffe i ett kök, samt en person som simmar i en bassäng. Bilderna illustrerar Folkhälsanhusens roll som mötesplatser för äldre, familjer och hälsofrämjande aktiviteter.

Folkhälsanhusen – en levande miljö för alla generationer

Under 1990-talet inledde Folkhälsan satsningen på Folkhälsanhusen, en ny boendeform där vård, service och gemenskap kombinerades. Det första Folkhälsanhuset i Brunakärr, Helsingfors, öppnade 1996, vilket blev startskottet för ett nätverk av liknande hus​. Idag är Folkhälsanhusen levande mötesplatser, där äldre bor och får vård, samtidigt som verksamheten är öppen för människor i alla åldrar. Flera hus inrymmer daghem, familjekaféer och gemensamma aktiviteter, vilket skapar en inkluderande miljö. Genom frivilligverksamhet kan äldre också bidra som skolfarmor eller dagisfarfar, där de engagerar sig i skolor och daghem​.

Tre vårdpersonal i en rehabiliteringsmiljö. En person till vänster håller en gul taktil boll och bär en t-shirt med texten 'Tänd på hälsa – Folkhälsan'. De två andra personerna bär ljusblå vårdkläder och har namnskyltar. Den högra personen håller i ett träningsredskap och ler. Bakgrunden visar ett ljust rum med ett rundat fönster och träpanel i taket.

Mjölbolstaprojektet – en ny modell för vård och omsorg

1998 tog Folkhälsan över ansvaret för den kommunala hälsovården och delar av den lagstadgade socialvården i Karis genom Mjölbolstaprojektet. Det var första gången Folkhälsan driftade en hel kommunal vård- och omsorgsverksamhet, och projektet blev en föregångare till senare modeller för integrerad vård och service. Folkhälsan blev arbetsgivare för 150–200 personer inom vård och omsorg, och projektet fick stor uppmärksamhet i offentlig debatt. Mjölbolstaprojektet avslutades 2012, men erfarenheterna därifrån bidrog till utvecklingen av Folkhälsans serviceproduktion inom äldreomsorg och socialvård.

En grupp människor i olika åldrar deltar i en motionsaktivitet med stavar i en skogsmiljö. Längst fram går en kvinna i röd topp och en äldre man i mörkblå t-shirt, båda med glada uttryck. Bakom dem syns fler deltagare, alla engagerade i aktiviteten. Den lummiga naturen och det starka solljuset skapar en energifylld atmosfär

Folkhälsans serviceproduktion omorganiseras

Under 2000-talet omorganiserade Folkhälsan sin serviceproduktion genom att bilda allmännyttiga aktiebolag för att effektivisera verksamheten inom vård, boende och rehabilitering. År 2001 grundades Folkhälsans förbund, som samlade lokal- och landskapsföreningar och tog ansvar för Folkhälsans frivilligverksamhet och insamlingsarbete.

Studerande deltar i en innebandyövning i en idrottshall. En man i vit träningsjacka fokuserar på spelet medan en spelare i gul t-shirt rör sig framåt med klubban. I förgrunden syns andra deltagare, och på läktaren sitter några åskådare. Miljön speglar idrottsutbildning och fysisk aktivitet.

Utbildningssatsningar och Folkhälsans övertagande av Norrvalla

År 2000 blev Focum, Folkhälsans yrkesläroanstalt, en del av Yrkeshögskolan Prakticum. Folkhälsan stärkte sin roll inom idrotts- och rehabiliteringsutbildning genom samarbetet med Norrvalla i Vörå, där man gradvis tog över ansvaret. År 2009 blev Folkhälsan ensam ägare, och Norrvalla fusionerades med Folkhälsan Botnia, som samlade hela Folkhälsans serviceproduktion i Österbotten.

En bildsammanställning med fyra bilder av Folkhälsans byggnader och verksamheter. Övre vänster: Folkhälsanhuset i Korsholm med Folkhälsans logotyp på fasaden. Övre höger: Interiörbild från en matsal där barn och vuxna äter tillsammans. Nedre vänster: En ljus och modern samlingslokal med äldre personer som samtalar vid ett bord. Nedre höger: Ett rödbrunt bostadshus med en spårvagn som passerar framför.

Folkhälsanhusen utvecklas som mötesplatser

Under 2000-talet fortsatte Folkhälsan att bygga och utveckla Folkhälsanhus, som kombinerade boende, service och hälsofrämjande verksamhet. Folkhälsanhuset i Korsholm (2000) stärkte Folkhälsans närvaro i Österbotten och blev en viktig mötesplats i regionen. Allaktivitetshuset i Mariehamn (2005) blev en central punkt för olika verksamheter på Åland, medan Folkhälsanhuset i Vanda (2007) etablerades i samarbete med Vanda stad och kombinerade barndagvård med äldreomsorg i samma hus. I Helsingfors uppfördes bostadshuset Majblomman (2006) intill Seniorhuset i Brunakärr. I Jakobstad utvecklades Östanlid från ett tidigare sjukhusområde till ett vård- och servicecenter. År 2004 öppnade Folkhälsan serviceboendet med vårdhemmen Victor och Elise, som erbjöd svenskspråkig långvård för kommunerna i norra Österbotten.

En leende vårdpersonal i blå arbetskläder går längs en korridor i en vårdinrättning. Hon bär två brickor med mediciner och hjälpmedel. Bakom henne syns dörrar till boenderum och tavlor på väggarna.

Omstrukturering av serviceproduktionen

Under 2010-talet effektiviserades Folkhälsans serviceproduktion genom att samla vård- och omsorgstjänster under en gemensam organisation. År 2016 fusionerades Folkhälsan Syd Ab och Folkhälsan Botnia till Folkhälsan Välfärd Ab, vilket gjorde verksamheten mer sammanhållen. År 2019 utökades äldreomsorgen genom att Sylviahemmet, Herberts hus och Storgården i Kronoby anslöts till Folkhälsan​.

En skidlärare i färgglad mössa och vinterkläder står i snön utanför en idrottsanläggning och instruerar en grupp deltagare. I bakgrunden syns en byggnad med stora fönster och silhuetter av idrottare på glaset. Två personer i varma kläder lyssnar på instruktören

Folkhälsan Utbildning Ab och Solvalla – ett långsiktigt utbildningsprojekt

År 2010 grundades Folkhälsan Utbildning Ab för att samordna idrotts- och rehabiliteringsutbildningar. Samma år donerade Svenska Folkskolans Vänner sina aktier i Solvalla Utbildning Ab till Folkhälsan, som därmed delade ägaransvaret för Solvalla med Solvalla Stiftelse fram till maj 2020, då Folkhälsan blev ensam ägare. Under 2010-talet utvecklades Solvalla och Norrvalla till centrala utbildningsenheter inom idrott, hälsa och rehabilitering. Nya utbildningar tillkom, bland annat för personliga tränare, kostrådgivare och mental träning. År 2011 invigdes Solvalla Arenan.

En äldre kvinna i rullstol använder ett VR-headset och handkontroller, engagerad i en virtuell upplevelse. En yngre man i vit skjorta sitter bredvid med en fjärrkontroll, medan andra personer observerar i bakgrunden i en vardagsrumsliknande miljö

Folkhälsanhus, digitalisering och hälsofrämjande satsningar

Under 2010-talet byggdes nya Folkhälsanhus, samtidigt som digitala lösningar blev en del av vård och omsorg. Folkhälsanhuset i Esbo invigdes och blev en central enhet för äldreomsorg och dagverksamhet. För att stärka hemmaboende äldre och personer i rehabilitering utvecklades fjärrstöd och distanstjänster, där tekniska hjälpmedel möjliggjorde vårdkontakter på distans. Folkhälsan satsade också på förebyggande hälsa genom initiativ inom mat, motion och mental hälsa, med målet att stötta en hälsosam livsstil i alla åldrar.

Vill du fördjupa dig i Folkhälsans historia?

I boken Mitt i samhället, nära människan kan du läsa en mer ingående skildring av Folkhälsans utveckling från 1921 till idag. Följ berättelsen om hälsosystrarna, forskningen och hur vi har vuxit till den organisation vi är idag.