Vår historia
1921–1929: Grundandet och tidiga insatser
En vision om bättre hälsa
Folkhälsan grundades 1921 för att stärka den finlandssvenska befolkningens hälsa genom både forskning och praktiska åtgärder. Organisationens rötter går tillbaka till 1911, då Jenny Florin donerade pengar till Svenska litteratursällskapet för att främja medicinsk forskning. Donationen lade grunden för Florinska kommissionen, vars arbete belyste behovet av insatser för folkhälsan. Under ledning av Ossian Schauman, Folkhälsans första ordförande, omvandlades kommissionens idéer till verklighet. Schauman betonade vikten av att kombinera vetenskap med praktiskt arbete för att förbättra både fysisk och psykisk hälsa i Svenskfinland. Denna vision blev kärnan i Folkhälsans arbete, som kom att präglas av kompetens, engagemang och omsorg.
Hälsosystrar och kampen mot tuberkulos
Hälsosysterverksamheten startade 1924 och blev en central del av Folkhälsans arbete för att förbättra hälsan i Svenskfinland. Rachel Edgren, en av de första hälsosystrarna, började redan 1921 i Vasa och spelade en nyckelroll i att etablera verksamheten. Hälsosystrarna anställdes av Samfundet Folkhälsan och skickades ut för att arbeta i olika regioner, där de gjorde hembesök, undervisade familjer i hygien och hälsa och samarbetade med skolor för att väga och mäta barn. Lokalföreningarna, som började grundas redan 1921, spelade en viktig roll i att stötta hälsosystrarnas arbete och sprida Folkhälsans budskap. De organiserade föreläsningar, delade ut informationsmaterial och hjälpte till att skapa kontakt mellan hälsosystrarna och lokalbefolkningen. Tack vare detta kunde Folkhälsan nå ut till människor även i avlägsna områden, och arbetet mot sjukdomar som tuberkulos fick en stark förankring i lokalsamhällena.
Sommarkolonier och simskolor
1927 startade Folkhälsan sin första sommarkoloni i Sibbo, med målet att ge barn från stadsområden möjlighet att vistas i en hälsosam miljö med frisk luft, näringsrik mat och fysisk aktivitet. Koloniverksamheten växte snabbt och fick en fast plats i Folkhälsans arbete, med fler kolonier som grundades under 1930-talet. Samtidigt inledde Folkhälsan 1929 sina första simskolor i skärgården, bland annat i Kronoby, Pernå och Kimito. Simundervisningen syftade till att minska drunkningsolyckor, som vid denna tid var en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i kust- och skärgårdsområden. Simskolorna lärde inte bara ut simning utan också livräddning, vilket gjorde dem till en viktig del av Folkhälsans säkerhetsarbete.
1930–1939: Nya verksamhetsområden
Barnavårdsinstitutet och mentalhygienisk byrå
År 1933 öppnade Folkhälsans Barnavårdsinstitut i Helsingfors, en utbildningsplats för barnsköterskor och stöd för familjer. Institutet kombinerade praktisk och teoretisk utbildning och var en föregångare inom modern barnavård. 1939 grundades den mentalhygieniska byrån för barn, som fokuserade på psykisk hälsa. Byrån hjälpte barn med psykiska och sociala problem samt deras familjer och lade grunden för modern barnpsykiatri i Finland.
Tidiga insatser för barnomsorg och fostran
Den första barnträdgården i Folkhälsans regi var en barnträdgård i Åbo, som Folkhälsan i Åboland tog över 1937 från General Mannerheims Barnskyddsförbund. Den första helt egna barnträdgården grundades därefter i Morby, Esbo 1939. I Österbotten startade Folkhälsan sin första barnträdgård i Kaskö 1946. Redan tidigare, 1938, organiserade hälsosyster Mary Riesenkampff i Vasa en så kallad lekpark – en övervakad utomhuslek för barn – vilket sedan också etablerades i Jakobstad, Gamlakarleby och Nykarleby.
Majblomman som insamling för barnhälsa
Initiativtagare till Majblomman i Finland var Greta Klärich, men idén att sälja en nålförsedd blomma för välgörande ändamål kom ursprungligen från Sverige. Den första Majblomman såldes i Finland redan 1908. Folkhälsan samarbetade länge med Mannerheims Barnskyddsförbund kring försäljningen, men tog senare över hela ansvaret. Intäkterna har genom åren finansierat många projekt för barns hälsa, och en stor del av Folkhälsans simskoleverksamhet har möjliggjorts med hjälp av Majblomman.
1940–1949: Krigsåren och återuppbyggnad
Hälsosystrarnas insatser och Lyckoslanten
Under andra världskriget spelade hälsosystrarna en central roll i att stödja evakuerade barn och mödrar, både på krigssjukhus och i civilsamhället. Efter kriget lanserades hälsobåten Lyckoslanten 1948, som reste till avlägsna skärgårdsområden för att erbjuda vård och rådgivning. Hälsobåten blev en viktig symbol för Folkhälsans arbete.
1950-1959: Modernisering och nya traditioner
Luciainsamlingen i samarbete med Hufvudstadsbladet
År 1950 valdes Folkhälsans och Hufvudstadsbladets första officiella Lucia, Barbro Reihe, efter en omröstning bland tidningens läsare. Luciatraditionen hade dock inletts året innan, 1949, med den första Luciakortegen i Helsingfors. Intäkterna från luciamärken och evenemang gick till Folkhälsans verksamheter, och kampanjen blev snabbt en uppskattad tradition.
Hälsobåten Gullkronan
1951 sjösattes Gullkronan, en större och mer avancerad hälsobåt än Lyckoslanten. Med röntgen och tandläkarutrustning erbjöd Gullkronan vård till skärgårdens befolkning och genomförde över 77 000 tuberkulosundersökningar under sina första tio år.
Utökning av rådgivningar och utbildningar
Under 1950-talet expanderade Folkhälsan sina rådgivningar för mödrar och barn, samtidigt som utbildningarna för barnsköterskor förstärktes. Dessa insatser lade grunden för en modern vårdstruktur och bidrog till bättre hälsa och omsorg i hela Svenskfinland.
Stöd för barn med särskilda behov
Under 1950-talet började Folkhälsan systematiskt arbeta med barn med funktionsnedsättningar, särskilt barn med cerebral pares (CP). 1957 öppnade Folkhälsans CP-mottagning vid Barnavårdsinstitutet i Helsingfors, där barn med motoriska svårigheter fick diagnos, stöd och behandling. Insamlingen "Barnen i skuggan" (1958) gav ökade resurser till detta arbete.
1960–1969: Forskning och förebyggande insatser
Folkhälsans Genetiska institut – banbrytande forskning
År 1962 grundades Folkhälsans Genetiska institut, en pionjär inom forskning om ärftliga sjukdomar i Finland. Institutet utvecklade metoder för genetisk rådgivning och kromosomdiagnostik och inledde flera internationella samarbeten. Under ledning av Albert de la Chapelle, institutets första chef, gjordes banbrytande upptäckter om kromosomavvikelser och genetiska sjukdomar. Denna forskning lade grunden för Folkhälsans nuvarande forskningscentrum.
Förebyggande tandvård – insatser för barnens hälsa
Under 1960-talet intensifierade Folkhälsan sitt arbete med att förbättra barns tandhälsa. Genom informationskampanjer i skolor och särskilda tandvårdsprogram minskade problemen med karies och andra tandrelaterade sjukdomar bland barn. Samarbeten med skolor och familjer bidrog till att skapa sunda vanor kring tandvård och stärkte det långsiktiga folkhälsoarbetet.
Stöd och rådgivning för familjer och ungdomar
Under 1960-talet lanserade Folkhälsan föräldrakurser för att ge familjer stöd i barnuppfostran och hälsa. En viktig nyhet var att även pappor inkluderades i kurserna, vilket var en nyskapande satsning för att öka fädernas engagemang i barnens vård och fostran. (Bilden är från 1970-talet) Tonårspolikliniken, som öppnade 1960 i Helsingfors, var den första i sitt slag i Finland och erbjöd ungdomar medicinsk rådgivning och stöd. Under slutet av årtiondet började Folkhälsan även förespråka sexualundervisning i skolor, ett ämne som tidigare haft begränsat utrymme i den officiella läroplanen.
1970–1979: Nya vårdformer och stöd till barn
Lekotek och habilitering
1971 öppnade Folkhälsan sitt första lekotek, där barn med funktionsnedsättningar kunde låna pedagogiska leksaker för att stimulera sin utveckling. Det blev en viktig del av habiliteringsarbetet, och verksamheten utökades med flera lekotek i Svenskfinland under följande decennier. 1974 grundades habiliteringsavdelningen "Habben", där barn med cerebral pares (CP) och andra funktionsnedsättningar fick rehabilitering och terapi. Habben blev en statligt godkänd vårdinrättning och en central del av Folkhälsans stödverksamhet.
Förebyggande insatser för en tryggare vardag
Folkhälsan intensifierade sitt förebyggande arbete, särskilt inom trafiksäkerhet och barnolycksfall. Trafikundervisning för barn blev en viktig del av verksamheten, med syfte att minska olyckor. Folkhälsan började också arbeta aktivt med drogupplysning, och under slutet av 1970-talet blev alkohol- och narkotikainformation en del av organisationens folkhälsoarbete.
1980–1989: Hälsokampanjer och friskvård för alla
Friskvård och fysisk aktivitet blir en folkrörelse
På 1980-talet blev friskvård och motion en central del av Folkhälsans arbete. Flera program lanserades för att uppmuntra människor till rörelse och hälsosamma levnadsvanor. 1981 introducerade Folkhälsan babysim i Finland, inspirerat av tyska metoder. Babysimmet blev en del av en långsiktig satsning på barns motoriska utveckling och vattenvana.
Fokus på hälsa, miljö och samhällspåverkan
Folkhälsan startade AIDS-rådgivning på 1980-talet, vilket var en av de första informationssatsningarna om hiv och aids i Finland. Dessutom drev man kampanjer om sambandet mellan hälsa och miljö, vilket banade väg för hållbarhetsfrågor inom Folkhälsan.
Äldreomsorgen blir en del av Folkhälsans framtidsplaner
Under detta årtionde förstärktes Folkhälsans arbete för seniorer, med fokus på motionsgrupperoch klubbverksamhet. Diskussioner om framtida serviceboenden tog fart, vilket lade grunden för de Folkhälsanhus som senare etablerades på 1990-talet.
1990–1999: Expansion, forskning och nya Folkhälsanhus
Folkhälsans forskningscentrum
1994 grundades Folkhälsans forskningscentrum, som blev en ledande aktör inom genetik och folkhälsa. Centret bidrog till viktiga vetenskapliga framsteg, särskilt kring ärftliga sjukdomar och genetiska riskfaktorer. Forskningsverksamheten startade i Seniorhuset i Helsingfors och flyttade 2001 till Biomedicum Helsinki, vilket stärkte samarbetet med Helsingfors universitet.
Folkhälsanhusen – en levande miljö för alla generationer
Under 1990-talet inledde Folkhälsan satsningen på Folkhälsanhusen, en ny boendeform där vård, service och gemenskap kombinerades. Det första Folkhälsanhuset i Brunakärr, Helsingfors, öppnade 1996, vilket blev startskottet för ett nätverk av liknande hus. Idag är Folkhälsanhusen levande mötesplatser, där äldre bor och får vård, samtidigt som verksamheten är öppen för människor i alla åldrar. Flera hus inrymmer daghem, familjekaféer och gemensamma aktiviteter, vilket skapar en inkluderande miljö. Genom frivilligverksamhet kan äldre också bidra som skolfarmor eller dagisfarfar, där de engagerar sig i skolor och daghem.
Mjölbolstaprojektet – en ny modell för vård och omsorg
1998 tog Folkhälsan över ansvaret för den kommunala hälsovården och delar av den lagstadgade socialvården i Karis genom Mjölbolstaprojektet. Det var första gången Folkhälsan driftade en hel kommunal vård- och omsorgsverksamhet, och projektet blev en föregångare till senare modeller för integrerad vård och service. Folkhälsan blev arbetsgivare för 150–200 personer inom vård och omsorg, och projektet fick stor uppmärksamhet i offentlig debatt. Mjölbolstaprojektet avslutades 2012, men erfarenheterna därifrån bidrog till utvecklingen av Folkhälsans serviceproduktion inom äldreomsorg och socialvård.
2000–2009: Expansion av service och utbildning
Folkhälsans serviceproduktion omorganiseras
Under 2000-talet omorganiserade Folkhälsan sin serviceproduktion genom att bilda allmännyttiga aktiebolag för att effektivisera verksamheten inom vård, boende och rehabilitering. År 2001 grundades Folkhälsans förbund, som samlade lokal- och landskapsföreningar och tog ansvar för Folkhälsans frivilligverksamhet och insamlingsarbete.
Utbildningssatsningar och Folkhälsans övertagande av Norrvalla
År 2000 blev Focum, Folkhälsans yrkesläroanstalt, en del av Yrkeshögskolan Prakticum. Folkhälsan stärkte sin roll inom idrotts- och rehabiliteringsutbildning genom samarbetet med Norrvalla i Vörå, där man gradvis tog över ansvaret. År 2009 blev Folkhälsan ensam ägare, och Norrvalla fusionerades med Folkhälsan Botnia, som samlade hela Folkhälsans serviceproduktion i Österbotten.
Folkhälsanhusen utvecklas som mötesplatser
Under 2000-talet fortsatte Folkhälsan att bygga och utveckla Folkhälsanhus, som kombinerade boende, service och hälsofrämjande verksamhet. Folkhälsanhuset i Korsholm (2000) stärkte Folkhälsans närvaro i Österbotten och blev en viktig mötesplats i regionen. Allaktivitetshuset i Mariehamn (2005) blev en central punkt för olika verksamheter på Åland, medan Folkhälsanhuset i Vanda (2007) etablerades i samarbete med Vanda stad och kombinerade barndagvård med äldreomsorg i samma hus. I Helsingfors uppfördes bostadshuset Majblomman (2006) intill Seniorhuset i Brunakärr. I Jakobstad utvecklades Östanlid från ett tidigare sjukhusområde till ett vård- och servicecenter. År 2004 öppnade Folkhälsan serviceboendet med vårdhemmen Victor och Elise, som erbjöd svenskspråkig långvård för kommunerna i norra Österbotten.
2010-2019
Omstrukturering av serviceproduktionen
Under 2010-talet effektiviserades Folkhälsans serviceproduktion genom att samla vård- och omsorgstjänster under en gemensam organisation. År 2016 fusionerades Folkhälsan Syd Ab och Folkhälsan Botnia till Folkhälsan Välfärd Ab, vilket gjorde verksamheten mer sammanhållen. År 2019 utökades äldreomsorgen genom att Sylviahemmet, Herberts hus och Storgården i Kronoby anslöts till Folkhälsan.
Folkhälsan Utbildning Ab och Solvalla – ett långsiktigt utbildningsprojekt
År 2010 grundades Folkhälsan Utbildning Ab för att samordna idrotts- och rehabiliteringsutbildningar. Samma år donerade Svenska Folkskolans Vänner sina aktier i Solvalla Utbildning Ab till Folkhälsan, som därmed delade ägaransvaret för Solvalla med Solvalla Stiftelse fram till maj 2020, då Folkhälsan blev ensam ägare. Under 2010-talet utvecklades Solvalla och Norrvalla till centrala utbildningsenheter inom idrott, hälsa och rehabilitering. Nya utbildningar tillkom, bland annat för personliga tränare, kostrådgivare och mental träning. År 2011 invigdes Solvalla Arenan.
Folkhälsanhus, digitalisering och hälsofrämjande satsningar
Under 2010-talet byggdes nya Folkhälsanhus, samtidigt som digitala lösningar blev en del av vård och omsorg. Folkhälsanhuset i Esbo invigdes och blev en central enhet för äldreomsorg och dagverksamhet. För att stärka hemmaboende äldre och personer i rehabilitering utvecklades fjärrstöd och distanstjänster, där tekniska hjälpmedel möjliggjorde vårdkontakter på distans. Folkhälsan satsade också på förebyggande hälsa genom initiativ inom mat, motion och mental hälsa, med målet att stötta en hälsosam livsstil i alla åldrar.
2020–2025: Framtidsvision och strategisk utveckling
En organisation i ständig utveckling
Folkhälsan firade 100 år 2021, en milstolpe som markerade ett sekel av hälsofrämjande arbete och innovation. Samtidigt tog organisationen nya steg för att möta framtidens utmaningar med fokus på forskning, hälsofrämjande insatser och stärkt samverkan inom organisationen.
Tre fokusområden enligt Folkhälsans strategi för 2020–2025:
- Psykisk hälsa och välbefinnande för barn, unga och familjer
Folkhälsan stärker sina insatser för att skapa en trygg uppväxtmiljö, erbjuda stöd genom hela livscykeln och främja psykisk hälsa. - En hälsofrämjande och hållbar livsstil
Genom forskning och nya initiativ kopplas livsstilsfrågor samman med hälsa och miljö, med särskild tonvikt på förebyggande arbete. - Livskvalitet för en åldrande befolkning
Folkhälsan satsar på preventiva åtgärder, innovationer inom äldreomsorg och att lyfta fram seniorer som en resurs i samhället.
Starkare koppling mellan forskning och verksamhet
Folkhälsan stärker samspelet mellan forskning och praktisk verksamhet, där vetenskapliga resultat genomsyrar hela organisationen.
- Genetik- och folkhälsoforskningen fortsätter att utvecklas och håller hög internationell nivå.
Vill du fördjupa dig i Folkhälsans historia?
I boken Mitt i samhället, nära människan kan du läsa en mer ingående skildring av Folkhälsans utveckling från 1921 till idag. Följ berättelsen om hälsosystrarna, forskningen och hur vi har vuxit till den organisation vi är idag.