Det har aldrig varit så lätt att cykla som nu - om elcykelns fördelar

Men de gjorde det med besked. Cykeln gav dem större frihet. I början av 1900-talet fick den kvinnor att börja röra sig längre vägar utanför hemmet. Och på landsbygden kunde unga män åka på friarstråt till en annan by. I dag är den ett medel för hälsofrämjande förflyttning med klimatomsorg.

Elassisterade trehjulingar för vuxna, balanscyklar för småbarn, liggcyklar, cykelkärror, cykelrikshor och lådcyklar, att transportera barn eller varor i. De alternativa cyklarna blir allt fler och både folkhälsan och klimatet tackar.

Elcykel på vintern

Sedan 50-talets bilhysteri har bilisterna haft förtur medan cyklisterna trampat trögt i motvind. Fram tills klimat- och hälsoboomen på senare tid. Nu blir det medvind till och med för vintercyklisterna. Städer byggs om så att cyklister får större utrymme i trafiken, och utbudet på elcyklar växer snabbt och ger personer med längre arbets- eller skolväg möjlighet att cykla utan att bli svettiga – året runt.

– Elcykelns fördelar kommer fram speciellt vid vinterväglag, säger Matti Koistinen, verksamhetsledare på Cykelförbundet.

I Finland ökar antalet elcyklar med 50–100 procent årligen. Det är en stor ökning, men vi ligger fortfarande efter många andra nordeuropeiska länder. I Finland såldes cirka 20 000 elcyklar i fjol jämfört med 120 000 i Sverige. I Sverige fick man under en del av 2018 en elcykelpremie, alltså ett statligt bidrag på 25 procent av cykelns pris, vilket ökade elcyklarnas popularitet.

Men varför välja elcykel om man tänker på hälsan?

Många låter nämligen lättjan vinna, cykeln stå och kör hellre bil eller åker kollektivt, speciellt om sträckan är lite längre. Där kan en elassisterad cykel leda till nya hälsosammare vanor. Det intygar Matti Koistinen.

Matti Koistinen äger flera olika cykelmodeller, för olika ändamål. Hans barn har lärt sig cykla tidigare än han själv lärde sig, till stor del tack vare balanscykeln för små barn.

– Om man åker elcykel med elassistans är hälsoeffekterna ungefär lika stora som när man åker vanlig cykel. Det visar en undersökning gjord av UKK-institutet. På grund av elassistansen stiger pulsen förstås inte lika högt som vid pulstopparna under vanlig cykling, men däremot blir både avstånden och tiden i sadeln längre. En person som på grund av lång arbetsväg tidigare tagit bilen till jobbet börjar kanske cykla till jobbet varje dag när hen skaffat elcykel. Den kan också vara ett säkrare alternativ till exempel för personer med hjärtsjukdomar, säger Koistinen.

Antalet elcyklar i Finland väntas öka ordentligt de kommande åren. Enligt Koistinen kommer ungefär hälften av de cyklar som säljs att vara elcyklar redan inom 5–10 år.

Priset på cyklarna har stabiliserats de senaste åren. De billigaste på marknaden kostar kring 900 euro.

– Men jag ser tyvärr inte att priserna kommer att sjunka så mycket mer om inte batterierna utvecklas rejält – och i så fall krävs ny teknologi – till exempel saltvattenbatterier. Elcykeln är dyrare att underhålla och reparera. Livslängden är inte lika lång som hos en vanlig cykel. Så är det med många digitala prylar – i något skede kan man bara inte längre köpa nya reservdelar.

Cykling ger stora hälsoeffekter

Cykling är en exceptionell form av fysisk aktivitet eftersom den också är ett snabbt sätt att förflytta sig utan att bli alltför svettig. Ofta blir cyklingen väldigt regelbunden, vilket ger stora hälsoeffekter.

– Cyklar man till och från jobbet fem gånger per vecka växer nyttan. Cykling är främst bra för konditionen, men ger också bra träning för vissa muskelgrupper, speciellt i nedre kroppen.

En stor brittisk studie från 2017 visar att regelbunden cykling associeras med en lägre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. En annan studie, från London School of Economics, visar att de som cyklar regelbundet i genomsnitt har en sjukdag mindre per år. EOSE:s (International Sport and Culture Associations) rapport ”The Economic Cost of Physical Inactivity in Europe” hävdar att en befolkning som tar sig fram på cykel är en lösning på många av Europas hälsoproblem.

Ur ett nationellt folkhälsoperspektiv vore det en stor förbättring om fler finländare började cykla året runt. Tittar man på statistik över finländarnas cyklande ser man tydligt att förbättringspotentialen finns just under vinterhalvåret. Uleåborg är den stad i Finlands där flest resor sker med cykel – hela 17 procent – tätt följt av Joensuu. (I Helsingfors ligger cykelresorna på 10 procent). På vintern sker 9 procent av resorna i Uleåborg med cykel, och bara 2 procent i Helsingfors och Åbo. För att invånarna ska cykla krävs det ordentligt gatuunderhåll av cykelleder vintertid.

I Nederländerna är det mycket vanligare med trehjuling för vuxna, men de blir fler också här. Lämpar sig om man har svårt med balansen eller annars är osäker på en tvåhjuling. Finns både med och utan el.

När får barn cykla till skolan?

Som med levnadsvanor överlag är det också bra att få en rutin tidigt i livet. I vissa delar av landet cyklar barn till skolan året runt, men i andra delar tyr de sig till kollektivtrafik eller får bilskjuts. Givetvis inverkar också sträckan och den omgivande trafiken.

Vad många inte vet är att skolor har rätt att rekommendera, men inte bestämma, i vilken ålder elever får eller inte får cykla till skolan. Beslutet ligger alltså hos föräldrarna.

– Vissa skolor presenterar rekommendationen som en regel. Tyvärr förbjuder vissa skolor cykling till och med i fjärde klassen. Vi önskar att skolorna istället skulle rekommendera att man inte kör barnen till skolan eftersom körandet till och från skolorna är ett stort riskmoment för eleverna i trafiken. Dessutom är vardagsmotionen barn och unga får när de tar sig till och från skolan en betydande del av deras totala fysisk aktivitet, säger Koistinen.

Allvarliga cykelolyckor där barn är inblandade är väldigt sällsynta i Finland. Bland unga något fler, men de flesta sker bland äldre. Den största risken att råka ut för en cykelolycka löper en alkoholpåverkad man över 55.

Också för unga vore elcykel ett bra alternativ. Elcykeln ger den unga mera rörelsefrihet vilket är viktigt när man försöker bli mer självständig. I undersökningar ser man att den dagliga fysiska aktiviteten i genomsnitt minskar ganska snabbt vid 15 års ålder – den ålder då många får mopedkörkort

– Jag hoppas att en elcykeln så småningom skulle ersätta mopeden. Med mopeder sker rätt många olyckor och den fysiska aktiviteten minskar. En elassisterad cykel vore både säkrare och hälsosammare. Men då är det viktigt att skolorna erbjuder säker cykelparkering. Det bör finnas möjlighet för eleverna att låsa fast cykeln vid ramen. Få föräldrar vill skaffa elcyklar till tonåringarna om det inte finns säker cykelparkering.

Alternativa cyklar eller specialcyklar

Utbudet av olika specialcyklar växer hela tiden. Det finns redan ganska många modeller av låd- och varucyklar. För personer med sämre balans eller andra rörelsehinder finns det ett växande utbud av specialcyklar som går att hitta om man söker lite eller beställer på nätet.

Lådcyklarna kan ha låda fram eller bak. Andra väljer cykelkärra som går att ta loss från cykeln. För transport av barn, hundar eller varor.

I Nederländerna, cyklisternas förlovade land, ser man betydligt fler äldre och personer med olika rörelsehinder som rör sig med specialcyklar.

– Jag hoppas vi snart ser mer handcyklar och elassisterade trehjulingar för vuxna ute på vägarna.

Det är synd att trehjulingar inte marknadsförs mer åt äldre. Man hittar dem nog om man letar på nätet, men de borde marknadsföras bättre. Trehjulingar är bra i den åldern när balansen försämras och osäkerheten ökar, och med en trehjuling kan man fortsätta röra sig självständigt på cykel. Den är förhållandevis säker och har ett rimligt pris. Nu har jag sett att en elmoped marknadsförs åt seniorer, vilket är trist för med elmoped uteblir all motion som fortfarande vore viktig i den åldern.

Cykeln är klimatvänlig

Vi behövs knappast ödsla många spaltmillimeter på att argumentera för cyklingens fördelar framför bilen i klimatkampen. Vill vi minska våra utsläpp i vardagstrafiken byter vi bilen till cykel. Den har noll utsläpp. Att åka ensam i en bil ger ungefär lika stor klimatpåverkan per kilometer som att sitta i ett flygplan. Av finländarnas dagliga resor (i kilometer mätt) görs 76 procent med bil, 14 procent med kollektivtrafik och bara 4 procent till fots och med cykel, enligt Finlands miljöcentral.

Lära sig cykla med balanscykel

Små barn är inte heller alltid ett argument för att välja bilen, men det beror förstås på många faktorer. Men faktum är att många barn lär sig cykla mycket tidigt i dag, bland annat tack vare så kallade balanscyklar som saknar pedaler. Balanscyklarna har ersatt trehjulingar och stödhjul och gör att barnet snabbare lär sig balansera på en cykel. Sedan är det lätt att lära sig att också trampa med pedalerna.

– I allmänhet tar det längre för barn som använder stödhjul att lära sig cykla än för dem som använder balanscykel. Mitt barn lärde sig använda en balanscykel vid 1,5 år. Vid 2,5 år sparkade han redan med oss föräldrar till dagiset som ligger på en dryg kilometers avstånd. Han skulle nog inte orka gå samma sträcka. Men man ska förstås inte ha bråttom, skrattar Koistinen.

Med en balanscykel utan pedalerlär sig många barn snabbare att cykla.

Men man ska heller inte drabbas av panik om barnet inte lär sig cykla som sexåring. Det är individuellt hur snabbt man lär sig.

I Finland ses förmågan att cykla som något av en självklarhet. Så är det dock inte alltid. Alla har kanske inte haft råd med cyklar åt barnen. I familjer med utländsk bakgrund är det vanligt att föräldrarna, speciellt mammorna, inte kan cykla.

– Det finns 10–11-åringar som inte kan cykla, vilket gör cykelutflykter omöjliga i vissa klasser. De som inte kan cykla borde få möjlighet att lära sig i skolgymnastiken, säger Koistinen.

Cykelförbundet ordnar cykelkurser för invandare. Folkhälsan har också tidigare ordnat dylika kurser.

Den berömda suffragettledaren Susan B. Anthony, som kämpade för rösträtt i England under början av 1900-talet, sa en gång om cykeln, ”Jag tror att cykeln har gjort mer för att frigöra kvinnor än något annat i världen. Den ger kvinnor en känsla av frihet och självständighet.”Dessutom förbättrar den rejält både kvinnans och mannens både psykiska och fysiska hälsa och ersätter den utsläppsfria bilen som transportmedel. Lycka på två, eller tre, hjul med andra ord.

Text: Hanna Rundell
Illustrationer: Rebecca Elfast
Huvudbild: Kjell Lynau, Riksarkivet