Glöm jakten på lycka – hitta det som gör ditt liv betydelsefullt

I en värld av osäkerhet, sorg och trubbel är det naturligt att man slår i marken och har svårt att resa sig igen. En del ruskar på sig, gnyr, putsar pälsen och tassar vidare. Andra kan inte resa sig, skäller panikslaget och tappar bort sig totalt. Det är många som sprungit vilse under jakten efter meningen med livet.

Enligt filosofen och författaren Frank Martela, aktuell med en bok om hur man skapar ett betydelsefullt liv, är problemet att meningsjägarna ofta letar efter fel sak. De har ställt sig frågan ”Vad är meningen med livet?”, som om frågan hade ett universellt svar som kommer till oss nästan från ovan, senast på vår dödsbädd. Martela menar att frågan om meningen med livet är en kvarleva från gamla tider. 

Istället för att leta efter meningen med livet borde vi leta efter det som gör att det egna livet känns betydelsefullt.

– Den religiösa traditionen kan vara en orsak till att vi fortfarande, trots att vår kultur sekulariserats, suktar efter någon större ovanifrån given mening med livet. En mening som den dåvarande världsbilden kanske bättre kunde ge oss.

Martela inleder sin bok Elämän tarkoitus. Suuntana merkitykselliseen elämään (Meningen med livet. Vägen mot ett betydelsefullt liv) med att citera de många filosofer före honom som konstaterat att det inte finns någon mening med livet. Människans liv är flyktigt och obetydligt ur ett större perspektiv. Men sörj icke! menar Martela.

– Istället för att leta efter meningen med livet borde vi leta efter det som gör att det egna livet känns betydelsefullt.

Här kan det vara bra att lyssna till sig själv och sina värderingar och nosa upp en riktning igen. 

Vad som är betydelsefullt är i högsta grad individuellt. Eller tja, man kan fråga den där kloka vännen, men ändå inte. Det finns ändå fyra stigar som brukar leda alla på rätt spår, menar Martela. 

Men innan vi går till de rätta svaren gör vi en cliffhanger och nosar lite på begreppet lycka. ”Lycka är bara en känsla. Inte mera än så. Den är en bieffekt av att försöka uppnå något värdefullt, men har inte har något värde i sig.” skriver Martela.

Enligt honom är jakten på lycka något som gör oss missnöjda med nuet. Det lönar det sig inte att sträva efter lycka, utan istället efter att leva enligt sina värderingar för då kommer vi att känna lycka på vägen.

De fyra stigarna

Frank Martela beskriver alltså fyra stigar till ett betydelsefullt liv.

För det första: Att satsa på och värdesätta relationer till andra människor. Att fokusera mindre på dig själv och mera på kontakten till andra människor, är enligt Martela det lättaste sättet att höja sitt välmående och känslan av att man gör något betydelsefullt. Gemenskap och samhörighet är nyckelord.

För det andra: Hjälp andra så hjälper du samtidigt dig själv. Det är ganska självklart. Vi känner att livet är betydelsefullt om vi gör oss själva betydelsefulla för andra människor eller gör något gott för världen. Vi är inte betydelsefulla bara för våra närmaste utan vi kan också påverka andra okända människors liv positivt. Det behöver inte handla om stora gärningar utan också små, som att le mot en främling på gatan eller hjälpa en kollega, skriver Martela.

– I sitt arbete kan man uppleva att man göra gott på olika nivåer. En nivå är att man känner att organisationen man jobbar för gör något gott för världen, eller en del av världen. På en annan nivå kan man hjälpa andra konkret i till exempel kundmöten eller genom att hjälpa kollegor.

Om vi bara jobbar på kontakten till andra men glömmer kontakten till oss själva blir vi bara ett tomt skal.

 För det tredje: Var i kontakt med dig själv, lär känna dig själv och bli den person du egentligen är. Det är viktigt att vi är äkta, förverkligar oss själva eller agerar autentiskt. Det här ger oss en upplevelse av att livet är ett resultat av våra val och att vi lever enligt våra värderingar. 

– Om vi bara jobbar på kontakten till andra men glömmer kontakten till oss själva blir vi bara ett tomt skal.

Den fjärde och sista stigen mot ett betydelsefullt liv handlar om att ta alla sina förmågor i bruk och att lära sig nya saker. Att göra saker man är bra på. Att vara bra på något är värdefullt i sig – vi upplever en känsla av något meningsfullt när vi gör saker som vi är bra eller skickliga på eller har talang för. Det kan handla om smått som stort. Martela beskriver känslan av att ha fått något fint till stånd när han fått det sista smutsiga kärlet att rymmas i diskmaskinen, mycket tack vare sina ackumulerade kunskaper i tetris.

När livet är svårt

I svåra situationer kan det vara svårt att leva som vi vill. Men när friheten begränsas av yttre faktorer kan vi ändå i viss mån välja hur vi reagerar i dessa ångestfyllda situationer. Små saker kan också bli betydelsefulla.

Hur vi förverkligar de olika stigarna mot ett betydelsefullt liv kan ändras under livets gång. För äldre kan det handla att vända blicken mot det förgångna, medan unga vänder blicken mot sina målsättningar i framtiden. Vad har du redan fått till stånd i ditt liv?

Den aktuella coronakrisen inverkar också på hur vi skapar mening.

– Vi har nu många möjligheter att hjälpa varandra, man har sett mycket grannhjälp – grannar som visar omtanke och till exempel handlar för varandra. Och bara det att vi tvättar händerna så flitigt och stannar hemma visar ju att vi vill hjälpa andra människor.

Många har engagerat sig i frivilligarbete under coronapandemin, också ett sätt att uppleva en känsla av mening. Allmänt taget kan man dock se att inställningen till ideellt arbete har förändrats i samhället. Förr engagerade sig folk i föreningar och organisationer under en lång tid. Blev styrelseaktiva och medlemmar. Idag syns tendensen att folk satsar mera på punktinsatser som att donera en summa eller ställa upp för en begränsad tid. Har vi blivit mer själviska?

– Det är svårt att säga. På ett sätt är det ju bra att vi kan välja hur vi engagerar oss efter att vår livssituation förändras. Det är kanske lite på samma sätt med hobbyer. Folk testar olika saker i högre grad i dag.

Livet pågår ju faktiskt just här och nu, och det är där vi ska vara.

Text: Hanna Rundell