Läsväskan ger skjuts in i litteraturens värld

Läsväskan är en mångsidig lärmiljö som riktar sig till förskolebarn och grundskoleelever samt deras lärare. Därtill har ivriga ”medläsenärer”, så som föräldrar och mor- och farföräldrar, möjlighet att använda plattformen för att stödja barnets läsning. Tjänsten tas i bruk genom att kommuner avtalar med Läsväskan, varefter plattformen är avgiftsfri för användarna.

Lärare som använder Läsväskan intygar att barn kan motiveras av räkning av sidor och spelifiering.

I Läsväskan kan man läsa boktips, skriva bokomdömen, skapa boklistor, göra läroplansenliga nivåanpassade uppgifter, hitta information om författare samt delta i olika läskampanjer. Man kan också välja sin avatar och spela läsfrämjande spel. För tillfället innehåller Läsväskan kring 4 000 bokomdömen, som publiceras anonymt efter att läraren har godkänt elevens text.

För lärare erbjuder Läsväskan en mångsidig verktygsback och värdefull information om elevers läsvanor. När en lärare tar emot en ny klass kan hen tack vare Läsväskan få en inblick i vad eleverna har läst under tidigare årskurser, vilket underlättar planeringen av den fortsatta läsundervisningen.

Flera år av ideellt arbete bakom plattformen

Läsväskan togs i bruk i Pargas hösten 2017 efter att en grupp lärare börjat sakna ett verktyg för läsning i skolorna. Lotta Dammert och Nea Kronberg, sakkunniga inom projektet Läsväskan, berättar att plattformen togs fram på ideell basis.

Lotta Dammert (t.v.) är tjänstledig biträdande rektor i Sarlinska skolan i Pargas, utbildad modersmålslärare och speciallärare. Nea Kronberg är utbildad speciallärare och jobbar också som projektforskare i läsning vid Niilo Mäki-institutet.

– Läsväskan började som en satsning för staden och vår ambition var att förnya läsundervisningen. Ganska snabbt väckte Läsväskan intresse på olika håll i Svenskfinland och vi blev inbjudna till seminarier för att berätta om projektet. För att kunna erbjuda Läsväskan till resten av Svenskfinland behövde plattformen överföras från Pargas stads domän till en oberoende domän – och det här var ju ett programmeringsarbete som hette duga! Med hjälp av fondfinansiering fick vi det gjort. Vi kunde också åka runt lite mer för att berätta om Läsväskan, sprida läsglädje och prata om läsfrämjande insatser, berättar Lotta Dammert.

Under de följande fem åren växte Läsväskan sig så stort att det inte längre gick att arbeta med projektet på fritiden. I augusti 2022 övergick Läsväskan i Folkhälsans regi och Dammert och Kronberg blev anställda inom projektet. Båda är lättade och glada över att nu kunna utveckla Läsväskan på heltid.

Förtydligar elevens framsteg

Dammert och Kronberg påpekar att läsning är en “osynlig” och tålamodskrävande syssla.

– Det kan kännas ganska jobbigt om man har det kämpigt med läsning. Vi brukar säga att om du löser ett mattetal ser du direkt om det blir rätt, eller stickar du en halsduk ser du resultatet – men resultatet av läsning är osynligare. Det syns ingenstans hur ordförrådet växer eller hur din förmåga till empati blir annorlunda, eller hur din världsbild förändras. Det kan vara svårt för ett barn eller en ungdom att se nyttan med läsning eftersom det är en så långsam syssla. Det finns ingen snabblösning som gör att man genast klarar av vilken text som helst, utan processen är något man måste traggla sig igenom som ett maratonlopp, säger Dammert.

Hos vissa barn utvecklas läsfärdigheten långsammare än hos andra.

– Här hjälper och uppmuntrar Läsväskan genom att göra utvecklingen mer synlig. Plattformen konkretiserar och förtydligar framsteg, och kopplar in element som fascinerar dagens barn, säger Kronberg.

Lärare som använder Läsväskan intygar att barn kan motiveras av räkning av sidor och spelifiering.

– Visst har några kritiska röster frågat om det verkligen är nödvändigt att bokföra alla sidor barnet läst, men det är ett faktum att man behöver avverka många kilometer text för att få ett flyt i läsningen, säger Dammert.

Trots kvantifiering är det inte meningen att Läsväskan ska skapa tävling i klasserna.

– Vi tänker att det är pedagogens uppgift att presentera verktyget på rätt sätt – läraren behövs som inspiratör i varje fall, oberoende av undervisningsmetod, inflikar Kronberg.

Läsväskan används redan på 38 orter runt om i landet.

– Att lära sig att läsa är viktigt för att bli smart, funderar eleverna.

Läsning främjar empati och ger ord för känslor

De flesta känner till att vokabulären hos ett aktivt läsande barn är betydligt större än hos dem som läser endast lite. Läsning medför också mer abstrakta fördelar:

– Förutom att utöka ordförrådet kan läsning främja empati och öppna nya världar. Genom läsning lär man sig att det finns olika sätt att se på världen – man lär sig att se mångfalden. Det här leder till tolerans och större förståelse för andra, säger Kronberg.

Läsning ökar också kunskapen att kunna sätta ord på sina känslor:

– Många barn och ungdomar i dag mår dåligt och har känslor av frustration och ilska, men de kan ha brist på ord. Som vuxen måste man då hjälpa den unga, men det är också viktigt att den unga själv kan hitta ord för sina känslor, säger Dammert.

Plattformen utvecklas kontinuerligt

Med Läsväskan i bagaget åker Lotta Dammert och Nea Kronberg ofta på arbetsresor i Svenskfinland för att berätta om plattformen.

– Just nu har vi fokus på skolor i Österbotten och Åland, och på hösten blir det Nyland. Vem som helst får kontakta oss för föreläsningar och fortbildningar. Vi sprider information via sociala medier och deltar i evenemang så som Stafettkarnevalen. Särskilt våra boktips på sociala medier är omtyckta – kanske för att våra hundar Chili och Nixi brukar figurera där, skrattar Kronberg. 

Eftersom Läsväskan följer med under hela grundskolan är plattformens utseende och innehåll anpassat enligt ålder. Ifall Läsväskan använts systematiskt från årskurs ett kan ett lågstadiebarn ha hela sin läshistoria dokumenterad, och i slutet av högstadiet ser man konkret hur mångsidigt eleven har läst:

– Enligt läroplanen ska en elev som gått ut nian ha läst en mängd texter av olika genrer. I Läsväskan kan man då se om man har stiftat bekantskap med diktantologier, science fiction eller andra mindre genrer, berättar Lotta Dammert.

Utöver att erbjuda lärare verktyg för den egna klassen är Läsväskan också ett sätt för lärare att samarbeta och nätverka. Under sin egen sida Läseledarna kan lärare dela information om olika läsprojekt, tipsa om böcker, undervisningsmaterial eller annat pedagogiskt material. Lärare kan också utnyttja Läsväskans grafiska material som kan skrivas ut och användas i klassrummet.

Som bäst ångar teamet på med att utveckla läroplansenliga uppgifter för sidan Ordrymden som lanseras i höst.

Tidsbristen i skolorna en utmaning

Enligt Dammert och Kronberg vet alla lärare om nyttan med läsning, men det är svårt att få tiden att räcka till i skolvardagen.

– Då kan det hända att man lite glömmer bort baskunskaperna läsning, skrivning och räkning. De här kärnförmågorna är väldigt viktiga, all inlärning bygger ju på att man har dem i skick. Har man inte fått utveckla läsningen till en läsförståelse är det omöjligt att ta till sig innehållet i en bok i historia, säger Kronberg.

Lotta Dammert och Nea Kronberg finner stor glädje i att kunna hjälpa lärare i sitt arbete: 

– Som lärare funderade också jag själv på om man verkligen kan använda en hel lektion på att läsa, så jag vet att det kan kännas skönt med uppmuntran. Vi som jobbar med Läsväskan behöver inte övertyga eller frälsa någon, men vi vill gärna påminna lärare om läsning och inspirera dem, göra dem ivriga! Vi är stolta och glada över att kunna erbjuda den här kostnadsfria tjänsten som är unik i världen.

Text och foto: Annika Welling-Nyberg