Små knep kan främja god sömn för äldre
Återhämtning, först och främst en god sömn, är av största vikt för hjärnhälsan. Var och en av oss kan påverka sin sömn genom de val som görs under dagen. Men hur kan vi stöda de äldre, som behöver vård och service dygnet runt, till en god sömn? Ett pilotprojekt på Folkhälsans äldreboenden ger förhoppningsvis svar på den frågan inom kort.
Folkhälsan är samarbetspart i det nationella programmet för hjärnhälsa, där temat för år 2024 är sömn, ”Alla har möjlighet till en uppiggande och återhämtande sömn”. Programmet och temat omfattar alla åldersgrupper. I samarbete med det nationella programmet och Äldreinstitutet formades ett pilotprojekt inom Folkhälsan med fokus speciellt på de äldre, som bor på hem med vård dygnet runt.
– Vi vill bygga upp en modell för hur man kan jobba med sömnhälsa i serviceboenden med heldygnsomsorg. För att göra det börjar vi med ett pilotprojekt för att öka kunskapen om sömn och för att se över vad man kunde göra för att förbättra de äldres sömnhälsa och vilka åtgärder som i så fall krävs, säger Malin Grönros, sakkunnig i fysisk aktivitet och återhämtning på Folkhälsan.
Personalen vid Folkhälsanhuset i Brunakärr funderar tillsammans på vad som hjälper en att sova gott och vad som försämrar sömnen – samma saker gäller ju både dem själva och invånarna i huset.
Nu är piloten i full gång. Det första steget är att personalen på ett hem samlas för att under en workshop få lära sig och själva fundera på hur de val man gör längs med hela dagen påverkar nattsömnen. Det handlar bland annat om koffeinintag, utomhusvistelse, rörelse, rätt mängd ljus under rätt tidpunkt på dygnet och balans mellan högre och lägre aktivitet. Nästa steg är att fundera på hur de här faktorerna beaktas för invånarnas del, och om man med enkla åtgärder kunde ta dem bättre i beaktande.
Enkla åtgärder kan hjälpa
Och visst är det så. När personalen på Folkhälsanhuset i Brunakärr får sitta ner tillsammans och i lugn och ro fundera på saken tar det inte många minuter innan fler åtgärder redan har föreslagits. Goda, koffeinfria alternativ som örtteer och saft vid eftermiddagskaffet. Mörkläggningsgardiner, som ser trevliga ut och gör att rummen faktiskt blir mörka under sommarnätterna. En vänlig och mild väckning, om någons eftermiddagstupplur riskerar att bli för lång.
Malin Grönros och Mikaela Wiik leder workshopen. På lapparna samlas tankar om melatonin, koffein och fysisk aktivitet.
På Brummerska hemmet hölls workshoppen redan för en månad sedan.
– Det var roligt att vara med på utbildningen, där fick vi bekräftelse på att vi redan gjorde mycket rätt. Men visst fick vi också ahaupplevelser – inte minst om vad man kunde göra för att främja sin egen sömn och via det även förstå andras sömnbehov, säger enhetschef Christel Harjanne.
Små justeringar har införts också på Brummerska hemmet.
– Vi är noggranna när vi kollar gardinerna på kvällen, att de faktiskt är stängda, säger Iakhita Nazhueva.
– Vi undviker kaffe och te – som också innehåller koffein - vid kvällsmålet klockan 19, säger Belal Hussaini.
Alla tre betonar dygnsrytmen – att man schemalägger de mera aktiva och uppiggande händelserna, såsom utomhusvistelse, uppträdanden, social samvaro eller tv-tittande, och sedan varvar ner på kvällarna. Om det är för mycket program på kvällen påverkar det nattsömnen, vilket sedan i sin tur påverkar nästa dag.
Modell för god sömn
Alla Folkhälsans enheter med service för äldre som deltar i piloten kommer att ha workshoppar och sedan genomföra och testa de åtgärder som man där kommer överens om på sin egen enhet. På hösten samlas alla enheter för att gå igenom erfarenheterna och dela med sig av bästa praxis.
– Målsättningen är att vi småningom kan presentera en modell som skapar förutsättningar för vårdpersonal att främja den goda sömnen inom service för äldre. En modell som kan utnyttjas också i andra enheter, säger Malin Grönros.
Text: Johanna Savander
Foto: Johanna Savander och Pixabay