Audelina Ahumada: Myter om kvinnor som utsätts för våld i nära relationer
Också i Finland finns det människor vars fysiska och psykiska integritet hotas av den person som för de flesta av oss representerar trygghet och stöd. I en sådan extremt utsatt situation är en robust lagstiftning och ett välfungerande socialt system ibland det enda hoppet. Enligt FN:s kvinnorättskommitté CEDAW har Finland ännu en del att jobba på när det gäller att på myndighetsnivå fördomsfritt bemöta kvinnor som utsätts för våld av sin partner.
I början av mars 2018 gjorde FN:s kvinnorättskommitté, CEDAW, ett ställningstagande om behandlingen av en vårdnadstvist i det finska rättsväsendet. CEDAW består av en grupp oberoende experter, vilkas uppgift det är att övervaka att stater uppfyller de skyldigheter som FN-konventionen om kvinnors mänskliga rättigheter ålägger dem. Ställningstagandet är inte smickrande, särskilt med tanke på att Finland ofta framställs som ett av de mest avancerade länderna i fråga om kvinnors och mäns jämställdhet.
Fallet gäller alltså en vårdnadstvist. I fokus står de finska domstolarnas sätt att närma sig en situation där pappan under en längre tid utövat våld mot mamman i det lilla barnets åsyn.
I utlåtandet påtalar kommittén att pappan fått ensamvårdnaden om barnet utan att hans psykiska stabilitet eller lämplighet som förälder undersökts eller ifrågasatts – trots tre åtal för våld mot mamman, varav ett lett till fällande dom. Samtidigt har mamman varit tvungen att genomgå psykiatriska undersökningar, vilka inte påvisat någon oro för varken vårdnaden av eller umgänget med barnet.
Kommittén fäster sig också vid den finska domstolens tolkning av det som framstår som ett mönster av upprepat våld som pappan riktat mot mamman. Detta har domstolen valt att hänvisa till som en ”meningsskiljaktighet” mellan föräldrarna och därmed, utan stödande bevisföring, låtit påskina att båda föräldrarna varit delaktiga i våldsamheterna. CEDAW konstaterar att de finska domstolarna använt sig av stereotypa och därmed diskriminerande uppfattningar i fallet då de beslutat att ge en våldsam man ensamvårdnaden om ett barn.
Det är en myt att kvinnor som utsätts för våld av sin partner skulle vara mentalt instabila eller frivilligt stanna kvar i en våldsam relation.
Det är en myt att kvinnor som utsätts för våld av sin partner skulle vara mentalt instabila eller frivilligt stanna kvar i en våldsam relation – även om våldsförövaren själv ofta försöker övertyga både utomstående och sin partner om att det är hennes psykiska hälsa som utgör problemet. Det här gör förövaren ofta för att dölja och rättfärdiga sitt handlande.
En person som hamnat i en våldsspiral upplever ofta stora skam- och skuldkänslor liksom förödmjukelse och en förlamande rädsla. Dessutom förorsakar denna typ av våld, förutom fysiska skador, alltid såväl trauma som en mental kris. Det här har långtgående konsekvenser för såväl självkänsla som jagbild och upplevelsen av egenvärde. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att göra det mycket svårt att ta sig ur situationen.
Om detta och andra myter om kvinnor som utsätts för våld av sin partner kan man läsa i boken Päänavaus selviytymiseen, väkivaltaa kokeneiden naisten käsikirja. Denna lilla bok med grundläggande information och råd till kvinnor i en sådan situation delas ut till alla kvinnliga klienter som anländer till Folkhälsans skyddshem Villa Familia i Mjölbolsta.* Här klargörs också att uppfattningen om att våld i en parrelation skulle kunna likställas med en meningsskiljaktighet helt förbiser våldsfenomenets natur. Våld utgör en typ av maktutövning där våldsförövaren för att kunna diktera sin partners sätt att vara och handla på inte bara utnyttjar den rädsla som våldet eller hotet därom ger upphov till utan också det känslomässiga band och den lojalitet som är en del av en parrelation. Päänavaus selviytymiseen är viktig läsning för våra klienter. Den bäddar för insikt och kan därmed ingjuta den styrka som behövs för att ta sig ur något som ofta upplevs som en återvändsgränd. Då denna process kommit igång är det avgörande att de myndigheter som har till uppgift att stöda en redan utsatt människa inte underminerar hennes position genom att tillämpa stereotyper och myter.
Kommittén rekommenderar därför bland annat att Finland ser till att familjevåld i framtiden tas på tillräckligt allvar i vårdnadstvister.
CEDAW understryker i sitt ställningstagande att Finland på många plan gjort stora insatser för att motarbeta familjevåld. Kommitténs kritik är ändå allvarlig. Om stereotyper och förutfattade meningar gällande kön och/eller familjevåld tillåts påverka rättsliga avgöranden blir det svårt att tala om oberoende rättsprocesser där alla parter, inklusive kvinnor, garanteras lika ställning inför lagen. Kommittén rekommenderar därför bland annat att Finland ser till att familjevåld i framtiden tas på tillräckligt allvar i vårdnadstvister.
Audelina Ahumada jobbar som handledare på Folkhälsans skyddshem och familjerehabilitering Villa Familia i Mjölbolsta.
* Ett skyddshem tar emot personer som utsätts för våld eller hot om våld i nära relationer, vilket betyder att även till exempel män tas emot. Den här texten handlar dock om specifika problem som är kopplade till våra kvinnliga klienter.